Är framtiden färre anbudsgivare, sämre konkurrens, dyrare upphandlingar och slöseri med skattemedel?
Det här är en text av Tågföretagen.
Den konkurrensutsatta järnvägsmarknaden i Sverige har tjänat landet väl. Såväl i form av ökat resande, förbättrad kvalitet som lägre priser, både för regioner och resenärer.
För en väl fungerande marknad krävs dock schyssta spelregler där samtliga parter, både etablerade järnvägsföretag och beslutsfattande myndigheter, förutsätts värna om en transparent process. Skattemedel i miljardklassen står på spel.
Branschen har under en längre tid följt den utveckling som sker på marknaden och kan konstatera att utvecklingen är bekymmersam. Idag drivs exempelvis både Mälartåg och pendeltågen i Stockholm genom så kallade nödavtal.
Utmaningarna har varit kända en tid. Därför tog Tågföretagen och Svensk Kollektivtrafik tillsammans fram rapporten ”Behov av förändringar i järnvägsbranschens spelregler”, där gällande trafikavtal analyseras. I rapporten beskrivs omfattande intressemotsättningar, snedvriden riskfördelning och tydliga samarbetsproblem på marknaden.
Branschen, inklusive regionala kollektivtrafikmyndigheter, ställde sig bakom rapportens budskap och ville se förändringar på marknaden. För att bereda vägen framåt genomförde branschen under 2023 en rad workshops med ambitionen att identifiera bättre modeller – med mer inslag av samarbete – för att upphandla och ingå bättre avtal.
Konsumentverket har under 2024 publicerat en rapport om konkurrensen på marknaden för den upphandlade trafiken. Rapporten visar bland annat att incitamentsstrukturen i avtalen inte har resulterat i någon positiv effekt på trafiken.
Sett till upphandlingen av Stockholms tunnelbana har branschen identifierat följande brister:
- Tre av fyra anbudsgivare diskvalificerades. Detta innebär att de inte bedöms ha tillräcklig kunskap eller erfarenhet av att hantera system likt Stockholms tunnelbana. Detta är anmärkningsvärt givet att samtliga deltagare har erfarenhet av just Stockholms tunnelbana eller andra tunnelbanesystem i andra länder.
- Kommunikationen parterna emellan, alltså anbudsgivare och trafikförvaltningen, har varit minimal. De diskvalificerade anbudsgivarna hade under ett flertal månader inför beslutet i princip inte hört någonting från Trafikförvaltningen. Detta innebär att möjligheten att kommentera eller förklara respektive anbud togs bort. Att förstå samtliga anbud genom öppen och återkommande dialog – i synnerhet under en upphandling av denna dignitet – borde vara en självklar del av processen.
- Tilldelningsbeslutet levererades utan förvarning. Beslutsfattarens tillvägagångssätt väckte även reaktioner från diverse politiska partier – både från majoritet och opposition.
Dessa otydligheter i en stor upphandlingsprocess behöver diskuteras och tillvägagångssättet utvärderas.
Branschen ser en utveckling som har lett till hårdare kommunikation mellan beställare och operatörer. Hanteringen av tunnelbaneupphandlingen riskerar att fel signaler skickas till hela kollektivtrafikbranschen där slutresultatet riskerar att bli färre anbudsgivare, sämre konkurrens, lägre kvalitet, dyrare upphandlingar och slöseri med skattemedel.
Artikeln är en del av vårt tema om Nytt från branschorganisationen .