Senaste nytt från Tågföretagen
Det eftersatta järnvägsunderhållet och kapacitetsbristerna i järnvägssystemet är frågor som Tågföretagen av förklarliga skäl bevakar på mycket nära håll. Den breddade budgetramen som presenterades i infrastrukturpropositionen gav oss lite hopp om att det rör sig i rätt riktning – även om den satta ramen inte räcker till för att återta underhållsskulden och för att investera i nödvändiga kapacitetshöjande åtgärder. Det var därför glädjande att regeringen öppnat upp för alternativa finansieringslösningar i samband med större infrastrukturprojekt.
I denna anda är det positivt att en bred majoritet i riksdagen nu har godkänt en övergång från överskottsmål till balansmål i statsbudgeten. Detta kommer att frigöra cirka 25 miljarder kronor årligen från och med 2027 för investeringar inom exempelvis infrastruktur. Detta är också ett viktigt steg för att möta Sveriges stora investeringsbehov och som ett viktigt komplement till de alternativa finansieringsmöjligheteter som skall utredas.
För några veckor sedan presenterades också totalförsvarspropositionen som i år har extra stor betydelse för transportinfrastrukturen och därmed järnvägen. Med Sveriges Nato-medlemskap och det förändrade säkerhetsläget i vårt närområde och omvärld har behovet av fungerande järnväg i fredstid och kristid blivit än viktigare. Totalförsvarspropositionen fokuserade därför mycket på transportinfrastruktur där fokus låg på bland annat ökad resiliens. Därmed är investeringar i järnvägar, hamnar och flygplatser avgörande för att stärka landets beredskap. Dock uppmanar försvarsberedningen till tydligare ansvarsfördelning och effektivare samverkan mellan stat och näringsliv för att säkerställa att samtliga behov blir tillgodosedda. Beredskap är ett tema som Tågföretagen prioriterar framåt.
Tidigare i höst lanserades även den fjärde rapporten från Omtag Svensk Järnväg – ”Klart spår för tillväxt”. Rapporten inkluderar bland annat insikter från industriledare, ekonomer och samhällsdebattörer som belyser Sveriges akuta investeringsbehov och hur dessa kan realiseras. Förutom att det krävs politisk enighet och långsiktiga beslut lyftes det även fram konkreta förslag på hur viktiga beslut skulle kunna utformas för att tydliggöra framdrift, ansvar och resultat. Bland annat lyfte Linus Eriksson, Öresundsbrons vd, att Sverige kan inspireras av Danmark där stora infrastrukturprojekt planeras i större paket och med helhetssyn, vilket gör att flaskhalsar kan förebyggas innan de uppstår. Exemplet med investeringen i Fehmarn Bält, som ska koppla samman regionerna och förbereda för en förväntad kapacitetsökning efter invigningen 2029, lyftes fram som en modell för framgång.
Samtidigt som underhåll, finansiering och försvar präglar den politiska agendan denna höst och framgent så är även kompetensförsörjning en viktig fråga, där nya både utbildning och attraktivitet fortsätter stå i fokus för en hållbar kompetensförsörjning i branschen. Därför är arbetet med att kvalitetssäkra utbildningar och fånga in personer som är intresserade av branschen viktigt. Branschen behöver inte bara lokförare, utan exempelvis också järnvägsingenjörer, signaltekniker och tågtekniker. Kompetensförsörjningen, framför allt i form av utbildning, behöver därför gå i samma takt som alla planerade investeringar i både underhåll och kapacitetsökning för att möta det ständigt ökande behovet av kompetens.
Artikeln är en del av vårt tema om Nytt från branschorganisation.