Nu skrotas viktigt styrmedel – ”Bekymmersamt”
Av År 2023 fattade regeringen beslut om att avveckla stadsmiljöavtalet, ett statligt styrmedel och finansieringsprogram vars syfte varit att öka andelen resor med kollektivtrafik och cykel.
Stadsmiljöavtalet introducerades 2015 och sedan dess har kommuner och regioner i flera omgångar kunnat söka statlig medfinansiering för stora infrastruktur- och stadsmiljöprojekt som syftat till att främja hållbara transportlösningar.
Avtalet har också inneburit att kommuner och regioner ska leverera en motprestation vid beviljad finansiering. Det kan handla om att finansiera åtgärder som går hand i hand med infrastrukturprojektet, eller investera i något annat som främjar hållbara stadsmiljöer, så som cykelbanor eller nya detaljplaner.
Utbyggnad och utveckling av kollektivtrafik i Sverige har fått ett uppsving i och med finansieringsprogrammet. Mellan 2015 och 2023 tecknades 209 stadsmiljöavtal, varav nästan hälften (102 avtal) berörde renodlade kollektivtrafikåtgärder. Det uppger Trafikverket, som ansvarar för avtalen, för RT-forum.
Sammanlagt har stödet innebur att cirka 3,8 miljarder kronor gått till renodlade åtgärder för kollektivtrafik. Kombinerade cykel- och kollektivtrafikåtgärder har beviljats cirka 3,35 miljarder kronor i stöd.
Det blir dock inte några fler utlysningar för nya stadsmiljöavtal. Detta meddelade regeringen 2023 i samband med beslutet om att fasa ut stödet. Redan ingångna avtal fortlöper enligt plan, men till 2027 ska hela finansieringsprogramet vara avvecklat.
Regeringen har beskrivit att orsaken till beslutet är att skapa utrymme för att finansiera andra satsningar, bland annat stöd till utbyggnad av laddinfrastruktur och förstärkt anslag till Klimatklivet.
Beskedet har väckt reaktioner och de som ställer sig kritiska till utfasningen menar bland annat att Sverige hamnar allt längre från klimatmålen. Anna Grönlund, branschchef för Sveriges Bussföretag, ser beslutet som bekymmersamt för kollektivtrafiken.
I en intervju med RT-forum lyfter hon att det redan i dag finns stora problem med framkomlighet i busstrafiken, både i städer och det statliga vägnätet. På många håll saknas busskörfält, trafiksäkra hållplatser, cirkulationsplatser anpassade för bussar och signalprioritering. Konsekvenserna av slopade stadsmiljöavtal är därför oroande, menar hon.
– Den typen av investeringar riskerar att inte komma till stånd, och då minskar kollektivtrafiken och busstrafikens attraktivitet, och det i ett läge när vi har ett gemensamt branschmål om att öka attraktiviteten. För att nå hållbarhetsmålen måste fler välja att resa kollektivt.
Det finns inga andra motsvarande styrmedel, säger hon. Stadsmiljöavtalen har bryggat över ett gap som annars finns mellan kollektivtrafik och infrastruktur.
Jag är bekymrad över att det här försvinner och inte ersätts med något likvärdigt.
Staten hanterar det nationella vägnätet och kommunerna det lokala, men ansvaret för kollektivtrafiken ligger hos regionen. Detta skapar en obalans, menar Grönlund. Staten och kommunerna har begränsad investeringsvilja att prioritera kollektivtrafikanpassad infrastruktur, medan regionen, trots sitt ansvar för kollektivtrafiken, saknar rådighet över infrastrukturen den är beroende av.
Stadsmiljöavtalet har spelat en viktig roll i att öka investeringsviljan och drivkraften, säger Grönlund.
– Jag är bekymrad över att det här försvinner och inte ersätts med något likvärdigt.
Några av de infrastrukturprojekt som fått stöd genom avtalet är bland annat bygget av spårväg i Uppsala, den nya bussterminalen vid Slussen i Stockholm, Östersundslänken och Sveriges första riktiga BRT-linje i Barkabystaden.
Östersund är en av de kommuner som fått stöd i flera omgångar och där det inneburit konkreta infrastruktursatsningar till mångmiljonbelopp.
”Avtalet har bidragit till att vi fått stöd till kollektivtrafiklösningar, cykelvägar, signalprioriteringar med mer. För att nämna några exempel så fick vi stöd till laddstationer för elbussar 2017 och det var ett viktigt steg som bidragit till att det idag körs 100 procent elbussar i stadstrafiken i Östersund”, skriver kommunalråd Rosi Hoffer (S), ansvarig för klimat och miljö, i ett mejl till RT-forum.
Han skriver vidare att Östersund, liksom många andra kommuner, har fortsatt behov av utveckling för att minska klimatpåverkan.
”Regeringen måste fortsätta bidra ekonomiskt för att vi ska klara omställningen lokalt, om inte med stadsmiljöavtal så bör det utformas en ny form av finansiering. Transportsektorn är dessutom svår att ställa om och därför är nationella bidrag inom denna sektor avgörande för att klara omställningen både nationellt och lokalt”, skriver han.
Om stadsmiljöavtalen
- Stödet infördes 2015. Syftet med satsningen är att främja hållbara stadsmiljöer.
- Ett stadsmiljöavtal kan sägas bestå av två delar, dels åtgärder som medfinansiering kan fås för och dels motprestationer i form av kompletterande åtgärder från kommunen. Tillsammans ska dessa leda fram till hållbara persontransporter.
- Enligt beslut i budgetpropositionen för 2024 avvecklas stadsmiljöavtalen på så vis att inga nya avtal har ingåtts från och med 2024. Orsaken är, enligt regeringen, att skapa utrymme för andra investeringar.
- De avtal som redan är tecknade kommer att fortlöpa enligt plan och ska vara genomförda senast under 2027.
Källa: Trafikverket