Finansiera höghastighetstågen rätt
Höghastighetsbanor måste finansieras utan att inkräkta på andra infrastruktursatsningar, det skriver Näringslivets Transportråd i sitt remissvar till höghastighetsutredningen.
Huvudpunkter i Transportrådets remissyttrande är:
* En svensk utbyggnad av höghastighetsbanor inte får göras på bekostnad av investeringar, drift och underhåll av viktiga transportstråk och anslutningar till noder, bortbyggande av flaskhalsar och investeringar i intermodalitet av betydelse för näringslivets transporter.
* Dagens kapacitetsproblem på det befintliga järnvägsnätet löses inte med ett höghastighetsnät som ligger cirka 15 är framåt i tiden. Sverige måste kunna göra både och: Effektivisera befintlig infrastruktur i närtid för ökad kapacitet och tillgänglighet och långsiktigt investera i ny.
* Fattar regering och riksdag beslut om en utbyggnad av höghastighetsbanor i Sverige görs ett långsiktigt åtagande som innebär att samhällsresurser ska tillföras för att täcka statens del av anläggningskostnaden under en utbyggnadsperiod på cirka 15 år eller mer. En utbyggnad av höghastighetsbanor är samtidigt en del av Sveriges framtida infrastruktur och en utveckling av järnvägen som transportmedel. På samma sätt som en teknikutveckling sker av fordon inom väg, flyg och sjöfart utvecklas järnvägstekniken.
* Frågan är då inte om utan när och hur höghastighetsbanor kommer att introduceras i Sverige. Det viktiga är att en utbyggnad sker utifrån en helhetssyn på transportsystemet innefattande alla transportslag och där de omfattande investeringar som detta är fråga om inte sker på bekostnad av andra angelägna utbyggnader av infrastrukturen för tillväxt och förstärkt konkurrenskraft för Sverige som nation och näringslivet.
* Det är positivt att utredningen föreslår att staten bildar ett särskilt statligt projektbolag med uppgift att samordna de statliga insatserna och svara för planering, projektering, upphandling och framtida förvaltning av avtal som avser höghastighetsbanorna. Därmed separeras projektet organisatoriskt från den nationella infrastrukturplaneringen. En motsvarande ekonomisk separering bör säkerställas visavi anslagen i den nationella transportplanen för utbyggnad av infrastrukturen.
* Projektbolagets verksamhet bör finansieras genom särskilda beslut om anslag i den del som rör statens medverkan och inte genom anslag från Banverket eller ett kommande trafikverk.
* Transportrådet avstyrker att banavgifter ska tas ut för frigjord spårkapacitet för godstrafik på stambanorna för att finansiera investeringar i höghastighetsbanor. Det principiellt och sakligt riktiga är att det är intäkter från trafiken och banavgifter på själva höghastighetsbanorna som står för en del av finansieringen.
* Inför ett ställningstagande från regering och riksdag till utredningens förslag bör en fördjupad riskanalys genomföras av projektet. Denna bör bland annat omfatta kostnader, finansiering, samhällsekonomisk kalkyl och samlad effektbedömning, tidsplan och säkerställande av investeringar på det befintliga järnvägsnätet under utbyggnadstiden.