Forskarhjälp undan bilköer
1 500 taxibilar, en uppsättning kameror, väderdata och så ett gäng KTH-forskare. Det är vad som krävs för att Stockholmare i framtiden ska komma i tid till jobbet och skolan.
Erik Jenelius och Mahmood Rahmani är två av forskarna på KTH:s iMobilityLab som håller på att utveckla ett nytt verktyg och system för så väl Stockholms stads trafikplanerare som för dig och mig när det är dags för oss att resa från en del av staden till en annan. Ett verktyg som ökar chansen att vi ska komma fram i tid.
– Vår forskning går ut på att använda nya typer av sensorer för att mäta hur trafiksituationen ser ut på Stockholms gator. En sådan ny sensor är gps-sändare som sitter i fordon. I vårt fall handlar det om taxibilar och då Taxi Stockholms fordon. Företaget har dessa gps:er för att se var bilarna är och kunna skicka den som befinner sig närmast en ny kund till den samma, säger Erik Jenelius .
Han fortsätter med att berätta att taxibilarna skickar ut sina koordinater med jämna mellanrum, vilket gör att det blir enkelt att se hur lång tid det tar att färdas på en särskild sträcka. Denna gps-data används sedan tillsammans med annan information, som väderdata från Bromma flygplats och Trafikverkets väderstationer, samt information om Stockholms olika gator så som hastighetsbegränsningar och eventuella vägbyggen.
Dessutom finns en rad kameror och radarutrustningar uppsatta lite här och var och som bidrar med ytterligare information som fordons hastigheter samt trafikflödet. Allt bakas ihop i samma system som KTH-forskarna skapat.
– Ett användningsområde för verktyget är för trafikplanerare på Stockholms stad som kan få grepp om trafikläget och därmed kan reglera trafiken bättre. Ett annat användningsområde är att alla resenärer direkt ska kunna ta reda på en specifik restid mellan två punkter i Stockholm en viss tid på dygnet, säger Erik Jenelius.
En stor fördel mot redan existerande trafikplanerare som finns tillgängliga är att Erik Jenelius och de andra forskarnas verktyg och system blir mer tillförlitligt ju längre det är i drift. Det finns nämligen ett historiskt perspektiv. Information har samlats in under en längre tidsperiod, och sedan bearbetats.
– Vi har arbetat med och forskat om den historiska kunskapen om trafikläget över tid. Poängen har varit att utveckla en plattform och metod för att ta tillvara på den kunskapen. Det gör att det går att se skillnader i trafikflödet baserat på olika faktorer och vid olika tider på dygnet, veckodagar och månader på året, säger Erik Jenelius.
Han tillägger att verktyget inte bara ska kunna säga exakt vilken restid som gäller för att ta sig mellan två punkter, verktyget ska också kunna ge ett restidsintervall.
– Resenären ska inte bara kunna välja rut baserat på restid, utan också vilken rutt och restid som är mest tillförlitlig. Det här gör att för den som har en strikt deadline eller tid att hålla kan det vara värt att ta en rut som i genomsnitt tar lite längre tid i utbyte mot att restiden också är mer tillförlitlig. Det ger en större garanti att man faktiskt kommer fram i tid, säger Erik Jenelius.
Han roll i forskningsprojektet har varit att utveckla statistiska metoder för att skatta restid med hjälp av gps-data från taxibilarna.
iMobilityLab är rent organisatorisk en del av Avdelningen för trafik och logistik på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad vid KTH. KTH:s strategiska forskningssatsning TRENoP (Transport Research Environment with Novel Perspectives) är en nyckelspelare vad gäller iMobilityLab, och TRENoP leds av
KTH-professorn Harilaos Koutsopoulos.
Fotnot. iMobilityLab grundades av medel från IBM SUR (Shared University Research), ett stipendium i syfte att utveckla NexTMC3 (Next Generation Traffic Management, Communications, and Control Center for Sustainable Urban Transport).