Strejk i skärgårdstrafiken
Stora delar av färjetrafiken i Stockholm och delar av älvtrafiken i Göteborg berörs av den strejk som bröt ut klockan 12.00 måndag 4 november. Parterna står lång från varandra.
I de nu strandade förhandlingarna har Seko motsatt sig att modernisera och nutidsanpassa skärgårdstrafikens kollektivavtal till att mer likna avtalen för övriga grupper på arbetsmarknaden. Tariffsystemet innebär bland annat att Seko:s medlemmar inom skärgårdstrafiken med jämna mellanrum får extra lönehöjningar genom tariffen oavsett om de gjort ett bra eller dåligt jobb.
– Vi var beredda att ge Seko 6,8 procent. Det är vad andra parter fått på arbetsmarknaden. Vi har dock ett ålderdomligt tarifflönesystem som gör att arbetsgivarnas kostnad blir 30 procent högre än för konkurrenter. Det kan vi inte acceptera, utan kollektivavtalet måste moderniseras, säger Stefan Koskinen , förbundsdirektör för Almega Tjänsteföretagen.
Medlarnas förslag innehöll inte heller denna gång någon förändring av det så kallade tarifflönesystemet eller någon avräkning för de extra kostnader som systemet innebär.
– Vi har hela tiden gett medlarna uppslag till hur man skulle kunna börja modernisera kollektivavtalet. Men i det här förslaget fanns bara en arbetsgrupp som skulle analysera nuvarande system och det är inte tillräckligt, säger Stefan Koskinen.
I skärgårdsavtalet sätts lönen utifrån en tabell, så kallade normerande tariffer. Det innebär att den individuella prestationen inte har någon inverkan på lönesättningen och att ingen får ha högre lön än vad tabellen anger. Det innebär också att det är ett kollektivavtalsbrott att ge en medarbetare som jobbat bra en högre lön än vad tabellen anger. Det är ett exempel på en sak som arbetsgivarna vill ändra.
– Jag kan bara beklaga att Seko nu planerar att lamslå bland annat skärgårdstrafiken i Stockholm bara för att hålla fast vid ålderdomliga delar i kollektivavtalet som inte är rimliga på dagens arbetsmarknad, säger Stefan Koskinen.