Rattgubben på väg bort
Gubbe med hatt bakom ratt blir en allt sällsyntare art i framtiden – detta enligt Tyréns som spanat trender i resandet i Tysesö kommun söder om Stockholm.
Studien är ett samarbete med bland andra Tyresö kommun, Trafikverket, Trafikförvaltningen (SL) och Nobina, som ska användas som underlag i kommunikationskampanjer som syftar till att förändra invånarnas resbeteende och attityder.
– Den här studien ingår i ett metodutvecklingsprojekt för Mobility Management, vilket bygger på att lära känna sin målgrupp och få förståelse för vilka åtgärder som krävs för att de ska vilja förändra sitt resmönster. Därför är det viktigt att känna till vilka behov och drivkrafter som styr valet. De bilburna menar till exempel att flexibiliteten gör att de tar bilen till och från jobbet. Men i realiteten är det faktiskt bilisterna som anpassar sig som mest – och låter vardagen styras av bilköer och rusningstrafik. Kollektivtrafikresande anpassar resan efter omständigheter som inte beror på kollektivtrafiken, såsom lämning och hämtning på skola eller förskola, säger Jesper Johansson, projektledare på Tyréns.
Spaning nr. 1: ”Bil-Bosse” är en utdöende art
Att höja sin status genom att köpa, äga och köra bil är på väg bort. Men den äldre generationen, främst män, håller fortfarande fast vid att bilen är en statusmarkör. Detta, i kombination med att löneförmåner såsom tjänstebil och fria parkeringar blir allt mer ovanligt, påverkar att ”Bil-Bosse” är på väg att dö ut. Gubben med hatt bakom tjänstebilsratt är alltså på väg ut.
– Studien visar att bilen fortfarande är en manlig domän men frågan är hur länge den kommer att vara det. Vi kan se att den yngre och medelålders generationen inte värderar bilen lika högt som den äldre. Det ger oss en unik chans att ge unga ett transportsystem som de själva vill ha – och inte tvinga in dem i det system som ”Bil-Bosse” är en produkt av, säger Jesper Johansson.
Spaning nr. 2: Ökade bränslekostnader påverkar inte bilåkarna
Förändrade bränslekostnader och ägandekostnader påverkar inte bilistens val. De kostnader som kan få en bilist att byta transportmedel är synliga kostnader, såsom trängselskatt och parkeringsavgifter.
– Numera räknar bilister in bränslekostnaden i den fasta kostnaden och den påverkar inte deras bilanvändande. Fram till nu har det varit självklart att en större prishöjning skulle minska bilanvändandet. Men enligt resultatet från våra intervjuer måste det till en ”oljekatastrof”, det vill säga en extrem höjning, för att det ska komma att påverka resandet, säger Jesper Johansson.
Spaning nr. 3: Kollektivtrafik är mer flexibelt än bil
Bilister väljer bilen för att de anser att bilen är det mest flexibla transportmedlet. Samtidigt är det billisterna som anpassar sig allra mest. I undersökningen framgår det att kollektivtrafiken är det mest flexibla och pålitligaste sättet att resa till och från jobbet i Stockholm.
– Bilisterna i undersökningen har en känsla av att bilen är det mest flexibla färdmedlet, men det är bara en upplevd känsla. Egentligen anpassar de sig helt och hållet efter köerna. Bilisterna väljer att åka innan eller efter rusning och anpassar sin vardag därefter, säger Jesper Johansson.
Om Mobility Management
Tyréns har sett en ökad efterfrågan på Mobility Management-åtgärder (MM) och har gjort bedömningen att arbetet med MM kommer att öka i framtiden. MM handlar om att effektivisera användandet av transporter och infrastruktur, och via MM-åtgärder försöker man påverka resan/transporten innan den börjat. Forskning inom MM har visat att det är de så kallade mjuka åtgärderna som har störst effekt – och minskar medborgarnas bilanvändande till fördel för andra transportsätt. Det har dock varit svårt att komma fram till en övergripande metod för de mjuka faktorerna baserad på tidigare forskning. I och med denna studie vill Tyréns, tillsammans med sina samarbetspartners, vara med i den utvecklingen och ta fram metoder för att kunna identifiera motiven bakom resenärernas val, rationella såväl som emotionella.
FAKTA/Om undersökningen
Metodutvecklingsprojektet ”Ny kvalitativ metod för beteendepåverkan gällande resvanor” har genomförts i samarbete med Tyresö kommun, Trafikverket, Nobina, Trafikförvaltningen (SL), Carlsöö & Co, X2AB och Energimyndigheten. Totalt har 45 intervjuer genomförts i Tyresö kommun.