Strid mellan BRT och spårväg
Striden är ibland het i Sverige när det handlar om val av trafikslag för att lösa behovet av kollektivtrafik i städer – spårväg eller BRT, det är frågan.
Men såväl i Stockholm som en rad andra svenska städer behövs högre kapacitet på ett eller flera trafikstråk. Vad som är bästa alternativet beror på vem som tillfrågas – aktörer inom bussbranschen förordar BRT-system som de facto är det klart billigaste medan aktörer inom spårsektorn pekar på att inget BRT-system riktigt kan matcha de moderna spårvagnarnas maxkapacitet.
Per Gunnar Andersson , kollektivtrafikexpert och vice vd Trivector, gav exempel på kilometerkostnader för BRT- respektive spårvägsprojekt runt om i Europa:
– Logiskt sett är BRT billigare än spårväg, men skillnaderna är stora, sa han.
Spårvägen i franska le Mans kostade 137 miljoner kronor per kilometer medan utbyggnaden av spårvägen i svenska Norrköping landade på 57 miljoner kronor per kilometer. Samtidigt kostade det mycket fullständiga BRT-systemet i franska Metz 73 miljoner kronor per kilometer.
– MalmöExpressen drog på sig mycket kritik och spräckte budgeten flera gånger. Ändå blev det ett mycket billigt projekt där kostnaderna stannade på 16 miljoner kronor per kilometer, sa Per Gunnar Andersson.
Spår eller buss rör onekligen upp känslor, i Lund finns som bekant till och med ett politiskt parti som vill stoppa spårvägsplanerna i staden. Detta framkom också i debatten som modererades av Trivectors Björn Wendle .
– Per Gunnar Andersson målade upp en bild som inte innehöll någon konflikt i valet av trafikslag, det är bara riktigt om det finns mycket pengar. De flesta kommuner har det inte så och då bör man räkna igenom minst tre gånger innan man bestämmer sig, vi ska vara rädda om skattebetalarnas pengar, sa Anna Grönlund , vice vd Sveriges Bussföretag.
– Ja pengar är en sak, BRT har kallats fattigmanstunnelbana eftersom systemen kan uppnå en kapacitet som kan mäta sig med spårtrafik. Men då krävs många bussar, mycket personal och det kostar också, i Sverige är personalkostnaderna dessutom betydligt högre än i de länder där BRT-systemen slagit igenom, sa Klas Whålberg , vd för Bombardier som tillverkar och säljer spårvagnar.
Är en satsning på spårväg ett hot mot BRT – eller är BRT ett hot mot spårvägssatsningar, undrade Björn Wendle.
– Nej, det finns ingen motsatsförhållande, vi har medlemmar som både kör buss och som kör på spår. Det handlar däremot om att agera klokt, göra en ordentlig analys för att se vilket alternativ som ger mest kollektivtrafik för pengarna, sa Anna Grönlund.
– BRT är inget hot, vi jobbar också med induktiv laddning av elbuss, något som Trafikverket inte plockat upp tyvärr. Jag tror att det vore intressant att får fram både toppmoderna BRT-system och toppmoderna spårvägssystem i Sverige. Ett exempel är Spårväg Syd i Stockholm, det kan bli en mycket spännande tvärförbindelse, sa Klas Wåhlberg.