Bussföretagen sågar höstbudgeten
Sveriges Bussföretag är djupt kritisk mot regeringens höstbudet – den anses innehålla en rad negativa förslag för bussbranschen.
Här kommer resurser att finnas för ett antal framkomlighetsåtgärder för busstrafiken, införande av BRT-system i flera större städer och befrämjande av elektrifiering av busstrafiken genom finansiering av exempelvis laddstationer, enligt skrivningen i höstbudgeten. Dessutom utlovas att energibeskattningen för HVO och RME inte ska öka under 2016.
Regeringen bjuder också på en så kallad ”elbusspremie” för elbussar för att gynna introduktionen av eldrivna bussar. Under mandatperioden satsas totalt 350 miljoner kronor. Premien betalas ut till juridiska personer vid förvärv av elbussar. Hur systemet ska utformas har ännu inte presenterats framgår det av skrivningen i budgeten.
Satsningen på kollektivtrafik i landsbygd föreslås uppgå till 200 miljoner kronor 2016 och till 210-230 miljoner kronor per år 2017–2019. Trafikverket ska samråda med länen om hur medlen bäst används. Regeringen skriver: ”Ett exempel på åtgärd kan vara förbättringsåtgärder på järnvägar i landsbygden som är viktiga för kollektivtrafiken. Det kan även omfatta investeringar som främjar ökat kollektivtrafikresande med buss.”
Här gäller det för bussbranschen att bevaka att grundliga samhällsekonomiska analyser görs innan beslut fattas och skattemedel inte slösas bort på en rad kostsamma spårsatsningar, skriver Sveriges Bussföretag i en kommentar till höstbudgeten.
Organisationen konstaterar emellertid att höstbudgeten innehåller ett antal negativa förslag för bussbranschen. Främst genom att en ny indexreglering av dieselskatter införs förutom skattehöjningen på 53 öre under 2016. Sveriges Bussföretag har i tidigare remissvar efterlyst en konsekvensanalys av dessa förslag för kollektivtrafiken. Regeringen konstaterar endast i Finansplanen att merkostnaden blir 12 000 kronor per år för en stadsbuss som drivs med dieselbränsle. Men detta är ingen konsekvensanalys även om regeringen antyder att denna skattehöjning endast gör resorna försumbart dyrare. Indexuppräkningen av dieselskatten för kommande år finns inte med i kalkylen och inte heller att skatten på biobränslen i framtiden därmed kommer att höjas årligen till följd av EU:s statsstödsregler. Därmed ter sig klimat- och miljöskatterna främst handla om ett fiskalt intresse och inte som ett styrmedel för en grön energiomställning.
– Om regeringen menar allvar med att resandet med kollektivtrafik måste politiken hänga ihop. Bussen står för flest resor i den lokal och regionala kollektivtrafiken. Att ge bidrag till utveckling av infrastruktur och ny teknik i kollektivtrafiken är bra men om dessa satsningar äts upp av höjda skatter blir effekten att kollektivtrafikens möjligheter att utvecklas blir sämre, säger Anna Grönlund , Branschchef och vice vd Sveriges Bussföretag.