Det finns en rad åtgärder att ta till för att få människor att söka sig till bussföraryrket. Ändå händer det inte mycket, konstaterades under ett panelsamtal i Almedalen. ”Hur ska fler få lön den tjugofemte? Om bussförarbristen i Sverige”, var namnet på seminariet som arrangerades av Keolis.

Cecilia Jerneheim, HR- och kommunikationsdirektör på Keolis, inledde samtalet med att konstatera att det på senare år skett en stor och tydlig förändring på arbetsmarknaden.

– Det är oerhört svårt att hitta bussförare. Jag erbjuder årligen 600 jobb, men har ingen att rekrytera, konstaterade hon.

Caj Louma, chef kompetensförsörjning, Sveriges Bussföretag, vittnade om samma utveckling.

– Bussföretagen har jättejobbigt att hitta personal och inom två år kommer problemet att växa markant. En åkare i södra Sverige beskrev det som att ”det enda jag kontrollerar nu är att de har puls”. Det är så det ser ut. Kravbilden är väldigt basal i dag.

Saknas 12 000 förare
Totalt beräknas det behövas uppåt 12 000 nya förare inom persontrafiksbranschen under 2018. Kommunals tredje vice ordförande, Lisa Bengtsson, var den första av paneldeltagarna att komma med förslag på konkreta åtgärder. Hon påpekade att det behöver skapas arbetsförhållanden som gör att unga människor frivilligt söker sig till yrket och lyfte sedan själv fram tre problemområden: Arbetsmiljön, otrygga anställningar och yrkesutveckling.

– Det viktigaste är arbetsmiljön. Det är inte många som söker sig till ett jobb som är så otryggt, menade Bengtsson.

Men ingen tog upp den kastade handsken.

– Det verkar bara vara jag som vill prata om det, men jag tror fortfarande att arbetsmiljö och arbetsvillkor är grundproblemet.

Hård kritik mot arbetsförmedlingen 
Övriga paneldeltagare ägnade en stor del av samtalet åt att diskutera strukturella hinder, byråkrati och inte minst Arbetsförmedlingens misslyckade upphandling av bussförarutbildning. Bara 180 nya bussförare utbildades 2017 och nyligen stoppade Arbetsförmedlingen utbildningen som erbjudits sedan den 1 augusti förra året. Anledningen är att den bedöms som undermålig.

– Men arbetsmarknadspolitiken kan inte vara huvudleverantör av arbetskraft. Det är utbildningssystemet som ska vara det. Hur vi attraherar arbetslösa att söka sig till det här yrket kan inte lösas via arbetsförmedlingen, betonade Anders Kessling, socialdemokratisk statssekreterare med ansvar för frågor om utrikesföddas etablering i samhället. 

Fler företagsutbildningar på gång
Keolis har i brist på hjälp från Arbetsförmedlingen skapat egna utbildningar. Den 12 veckor långa utbildningen kostar 45 000 kronor och garanterar jobb, men i nuläget finns det inget stöd eller bidrag att söka för den som vill gå utbildningen.

– Det är en bra investering, men alla har inte råd, konstaterade Cecilia Jerneheim.

Fler bussföretag överväger nu att lansera egna utbildningar.

– Vissa har inte kommit så långt, andra har kommit lite längre. Som det är nu måste företagen ta sakerna i egna händer. Jag har jobbat med de här frågorna i tio år och sett hur staten successivt puttat över kostnadsmassa till näringslivet, sa Caj Louma.

– Det handlar inte om att puffa över kostnader från den offentliga till det privata. Men det ligger i företagens intresse att chippa in och skynda på systemet, kontrade Anders Kessling.

Branschen positiv till utbildningsavdrag
Jessika Roswall, moderat ledamot i arbetsmarknadsutskottet, slog ett slag för utbildningsavdrag och fick stöd av Caj Louma.

– Det är vi för och för gärna en dialog om.

Cecilia Jerneheim konstaterade att en lösning på bussförarbristen också spelar roll för integrationen. Av alla anställda som rekryterades till Keolis under 2017 var 51 procent födda utanför Sveriges gränser.

– Språket är viktigt för att vi ska få det här att fungera, avslutade hon.