SJÄLVMORD. Av alla som dog i den svenska spårtrafiken befann sig samtliga på spåren, flertalet på järnvägsspåren och många av dem som begick självmord - men spårvägarna klarade förra året utan en enda dödsolycka.

Av Thomas Dietl den 11 januari 2019 09:19

Historiskt utgörs majoriteten av dödsfallen inom bantrafik av självmord, vilket troligen också är fallet för 2018. Antalet självmord varierar från år till år beroende på omvärldsfaktorer. Stockholms tunnelbana har dock halverat antalet döda på tunnelbanespåren, under 2018 omkom 8 personer där jämfört med 14 under 2017. Spårvägarna i Sverige klarade 2018 utan en enda dödsolycka och brukar ha låga tal – 2017 omkom 1 person i en spårvagnsolycka.

Återstår alltså järnvägen som står för de allra flesta dödsfallen inom spårtrafiken, under förra året miste 88 människor livet på järnvägsspåren, en mycket stor andel av dem utgörs av misstänkta eller bekräftade självmord. Anställda som arbetar i järnvägen, i spåret eller ombord på tåg riskerar att råka ut för allvarliga olyckor. 2018 omkom två personer i arbetet.

– Det är tragiskt att det har hänt. Ingen ska behöva dö på sitt arbete. Statens haverikommission släppte nyligen sin utredning om arbetsplatsolyckan i Bastuträsk. Där rekommenderas att Transportstyrelsen och Arbetsmiljöverket tillsammans ska titta på möjligheten att förbättra vagnssäkerheten för växlingspersonal. Detta är något vi kommer att arbeta med under 2019, säger Jonas Bjelfvenstam, Transportstyrelsens generaldirektör.

Ingen passagerare på järnväg, spårväg eller i tunnelbana har avlidit under de senaste åtta åren.

– Det nationella målet är att antalet omkomna successivt ska minska. Om man tittar på den senaste tioårsperioden har vi fortfarande skäl att tro att utvecklingen går åt rätt håll, även om vi just för året ser en försämring. Även om minskningen verkar ske långsamt ska man också beakta att tågresandet har ökat väldigt mycket, säger Jonas Bjelfvenstam.