Malin Falk, lärare på Yrkesplugget i Bromma instruerar transporteleven Linnea Kjellström. Foto: Emanuel Hendal

Allt fler tjejer söker sig till fordons- och transportprogrammen. Bara jämfört med förra året ökar andelen sökande med 25 procent. Nu är det också nästan en fjärdedel av de antagna till transportinriktningen i årskurs två, som är tjejer, och som alltså satsar på att bli lastbilsförare. Så sent som 2014 var andelen 16 procent. Hela tolv av Sveriges skolor har minst 40 procent tjejer i årskurs två. 

– Yrket är fortfarande mansdominerat, men bilden av den typiska lastbilsföraren börjar förändras. Du behöver inte vara urstark, det är lika viktigt att vara social, flexibel och punktlig, säger Micaela Roslund, projektledare på Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, TYA, som står bakom Skolledarenkäten 2018/2019. 

Björknäsgymnasiet i Boden utnämndes till Årets transportskola 2018. Där är nästan hälften av eleverna i årskurs två tjejer. 

– Det är helt fantastiskt. När jag började 2013 tror jag att vi hade en eller två tjejer och nu är det närmare hälften. Även de åkare jag pratar med är lyriska då tjejer generellt kör mer uppmärksamt och bränslesnålt, säger skolans rektor Monica Silverplats-Skytt. 

Hon tror att informationskampanjer börja slå igenom, men noterar också att det finns fler kvinnliga förebilder i dag. 

– Vi har till exempel förmånen att ha en kvinnlig lärare på transportutbildningen. Då ser ju tjejerna i årskurs ett att du kan vara 160 lång och väga 50 kilo och ändå kunna jobba. I dag har dessutom maskinerna automatväxlar och hydraulik så att alla klarar av dem. 

Men det är inte bara fler tjejer som söker till transportutbildningarna. Det allmänna söktrycket blir allt högre, och de blivande förarna kommer att behövas. Dessvärre hänger inte antalet utbildnignsplatser med. I TYA:s skolledarenkät kan man se att antalet sökande är dubbelt så stort som antalet platser. TYA arbetar för att påverka politiker på lokal nivå. 

– En av fördelarna med att ha transportutbildning i kommunen är att många stannar på hemorten efter examen. De har stora möjligheter att få jobb på ett lokalt åkeri och blir därmed en viktig del av samhället, säger Micaela Roslund.