Tamsons växlar upp
INTERVJU
Rt-forum har tidigare rapporterat om de två senaste ordförandeposterna som Kristoffer Tamsons utsetts till, läs om Svensk Kollektivtrafik här eller om Mälardalsrådet här. Det var dags för en intervju tyckte redaktionen.
Hur känns det att ha utsetts till styrelseordförande i Svensk Kollektivtrafik?
– Det känns jättekul, Svensk Kollektivtrafik är som organisation är en mycket viktig del när det gäller att samla Kollektivtrafiksverige till bra lösningar framåt. Man jobbar också med att driva fram bra villkor så att kollektivtrafiken ska kunna fungera och tjäna samhället på det sätt vi vill, säger Kristoffer Tamsons.
– Så det känns jätteroligt att ha fått det här uppdraget, här får jag tillfälle att titta på hela Sverige, allt ifrån storstadens problem och utmaningar till helt andra problem och utmaningar som många gånger är aktuella på landsbygden.
– Sedan har vi en viktig utmaning som gäller trygghet och säkerhet, det är något som är viktigt för kollektivtrafiken i hela landet.
Du är även ny ordförande i Mälardalsrådet, var tänker du om det?
– Mälrardalsrådet är vårt stora regionala samarbetsorgan när det gäller att jobba med frågor som rör infrastruktur, trafik, tillväxtfrågor just i en Stockholm-Mälardals-kontext.
– Det är ett samarbete som tjänas oss väldigt väl när det gäller att komma samman, göra rätt prioriteringar på ett bra sätt och vi försöker lägga partipolitiska låsningar åt sidan men också försöka se bortom det lokala eller kommunala intresset.
I stället försöker Mälardalsrådet ta reda på vad som på längre sikt behövs i en storregional konfekt när det gäller infrastruktur, samarbete över länsgränserna för att möjliggöra en så bra och positiv utveckling för så många som möjligt i områdena som ingår: Region Stockholm, Region Västmanland, Region Örebro län och Region Sörmland, sammanlagt 3,1 miljoner invånare, nästan en tredjedel av hela Sveriges befolkning.
– Mälardalsrådet har naturligtvis mycket med trafik att göra, men det handlar också mycket om arbetsmarknad, stadsplanering och frågor som rör forskning och utveckling samt tillväxtfrågor, säger Kristoffer Tamsons.
Regeringen säger att den ska införa ett nationellt biljettsystem för hela Sverige – vad kan du säga om den saken utifrån Svensk Kollektivtrafiks sida?
– Inte mycket, jag har förstått att den frågan sitter fast i Regeringskansliet; det gäller att först slå fast hur och på vilket sätt arbetet med att införa ett eventuellt nationellt biljettsystem och hur det ska se ut.
– Men jag ser ju framför mig att vi som organisation behöver spela och kommer att spela en viktig roll när det gäller hur man klokast utformar ett sådant nationellt biljettsystem. Där gäller det att ta hänsyn till kollektivtrafikens olika förutsättningar som faktiskt finns i olika delar av landet.
– Vi bör också titta på de initiativ som redan gjort för att utveckla och modernisera våra biljettsystem som redan pågår på många håll i Sverige, att tänka nytt och att skapa en grund för att förenkla resandet för människor.
Vilka utmaningar är viktigast för Svensk Kollektivtrafik?
– Det är tre utmaningar som är stora, säger Kristoffer Tamsons. En utmaning är alltid och återkommer i hela Sverige, det är ekonomin, att se till att vi kan göra rätt satsningar framtiden och se till att kollektivtrafiken växer på rätt sätt, till nytta för både stad och landsbygd.
– Den andra utmaningen rör mycket av trygghets och säkerhetsfrågorna som knackar på dörren i hela Sverige. Vi ser en utveckling av växande otrygghet och annat som vi vet är och kommer att vara en viktig utmaning för kollektivtrafiken i Sverige.
– Den sista utmaningen är möjligheten! Vi står inför ett stort skifte, både när det gäller elektrifieringen, automatiseringen och digitaliseringen av stora delar av vårt samhälle, inte minst inom kollektivtrafiken. Och det kommer att skapa helt andra möjligheter att erbjuda bra och smarta men också effektiva lösningar för medborgarna.
Det gäller att hantera utmaningarna och samtidigt ta vara på möjligheterna. Om det lyckas så har kollektivtrafiken en spännande resa framför sig, tror Kristoffer Tamsons.
Klokt, för det händer att det blir konstigt ibland, och extremt dyrt. Som exempelvis spårvägen Ropsten-Gåshaga brygga med den enorma överdimensionerade spårvagnsdepån vid AGA-området på Lidngö. Det var tänkt att alla spårvagnar från Spårväg city också skulle underhållas där, men det finns ingen spårförbindelse från Ropsten där Lidingöbanan slutar.
Besluten om allt detta fattades före din tid, men hur tänker ni göra i framtiden?
– Där pågår just nu ett utredningsarbete som ska ta reda på hur, och på vilket sätt, kollektivtrafiken ska och behöver utvecklas i en framväxande Norra Djurgårdsstaden. Den utredningen kommer att ge mycket av svaren, både på när och hur vi på bästa sätt både ska kunna nyttja den spårväg som byggts men också annan kollektivtrafik för att på bästa tänkbara sätt se till att få nytta av redan genomförda investeringar men också se till att göra rätt investeringar framöver.
– Jag ska inte föregå den utredningen, men det är ingen hemlighet att vi troligtvis med den färdiga utredningen som grund kommer att vilja pröva intresset för en förlängd spårvägslösning just på den sträckan i Stockholm och Lidingö.
Men det var du som drog i nödbromsen när kostnaderna för projektet tokökade, eller hur?
– Ja, det gjorde jag, det behövdes, säger Kristoffer Tamsons.
– Men det vi vet om kollektivtrafiksatsningar av det slaget är att tids nog kommer man att hitta på ett sätt att nyttja dem på ett bra och vettigt sätt. Och det är jag övertygad om att vi kommer att kunna göra också när det gäller depån på Lidingö.