STYRMEDEL. Viten har används som styrmedel för att få trafikoperatörerna att anstränga sig för att hålla tider och andra krav som upphandlaren ställt. Men det är svårt att utvärdera om det fungerar, enligt forskare vid VTI.

I Sverige upphandlas nästan all lokal kollektivtrafik av kollektivtrafikmyndigheter. Flera av kollektivtrafikmyndigheterna har som mål att förbättra resenärernas kundnöjdhet. En av de viktigaste metoderna för att påverka kvaliteten, och därmed kundnöjdheten, är att belägga förseningar och inställda turer med viten. Roger Pyddoke, forskare vid K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik och Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI har studerat hur kvalitetsstyrning med viten fungerar och i vilken utsträckning det bidrar till att kvaliteten i kollektivtrafiken förbättras.

Roger Pyddoke har studerat data från kollektivtrafiken i Skåne och i Stockholmsregionen. Det är data som visar antalet förseningar, inställda turer och viten som leverantörer av kollektivtrafik fått betala. 

– Kollektivtrafikmyndigheterna följer regelbundet upp leveranser för att kunna belägga leverantörer med viten, om antalet förseningar och inställda turer överstiger vad som avtalats. Myndigheterna tycks dock sakna de rutiner och verktyg som skulle göra det möjligt att på en övergripande nivå följa upp om antalet förseningar och inställda turer minskar över tid och i vilken utsträckning det beror på hur avtalen med leverantörer utformats och hur viten har debiterats, säger Roger Pyddoke. 

För att kunna ta ställning till om avtalskonstruktioner med viten uppfyller sitt syfte och bidrar till att kvaliteten i kollektivtrafiken förbättras efterlyser Roger Pyddoke bättre data om faktisk debitering och kvalitetsutfall på avtalsnivå.

– Det finns data om antalet förseningar och inställda turer, men debiteringen av viten är inte organiserad så att det enkelt går att följa upp mot utfall, till exempel vilka belopp som betalats i viten för vilka brister, säger Roger Pyddoke.