KOSTNADEN. Många vurmar för tåg med högre fart i södra Sverige - kostnaden har beräknats till 230 miljarder kronor. Men det håller inte, enligt Stockholms handelkammare, kostnaden blir i stället ofattbara 400 miljarder kronor.

De planerade höghastighetsbanorna i södra Sverige har debatterats under lång tid och genom Sverigeförhandlingen verkade projektet komma närmare en teoretisk start. Därefter har en kostnadsanalys gjorts av Trafikverket som landat på 230 miljarder kronor, en siffra som Stockholms Handelskammares analys slagit sönder. Det blir betydligt dyrare än så att bygga banorna i Sverige, oavsett om maxfarten sätts till beskedliga 250 km/h eller det ursprungliga målet på 320 km/h.

– Det finns flera faktorer som gör att den verkliga kostnaden kommer att öka även om projektet inte stöter på några stora problem. Redan i dag ser vi att kostnaden i projekteringsskedet av Ostlänken skjutit i höjden och fått kostnaderna att rusa med 50 procent och den siffran väntas växa till 80 procent, säger Carl Bergkvist, näringspolitisk expert, på Stockholms Handelskammare.

Trafikverket har beräknat kostnaden för höghastighetståg till mellan 190 och 320 miljarder kronor i 2015 års penningvärde, vilket motsvarar cirka 216 till 364 miljarder kronor i 2019 års penningvärde. I Trafikverkets beräkningar upptogs kostnaden till 256 miljarder kronor.

De kostnadsbesparingar på 26 miljarder kronor som har intecknats i siffran 230 miljarder kronor förutsätter mildrade miljöregler i Sverige och i EU, vilket högst sannolikt inte blir av.

– Det är inte rimligt att utgå från att man ska kunna göra besparingar på minskad miljöhänsyn när man efter 2015 beslutat om ökade miljökrav som snarare kommer att öka kostnaderna. Det finns ingenting som tyder på att en besparing på 26 miljarder skulle vara realistiskt, säger Carl Bergkvist.

Det finns också väl dokumenterad forskning som indikerar att järnvägsprojekt blir avsevärt dyrare än planerat. De olika studierna visar på mellan 28 procent och 55 procent i genomsnittliga ökade kostnader. I beräkningarna nedan utgår vi från den mer defensiva uppskattningen på ökade kostnader om 28 procent.

Till statens kostnader ska läggas kommunala kostnader för stationshus och anslutningar samt eventuell ytterligare medfinansiering av mera centrala stationslägen.

Sammantaget innebär det att en rimlig uppskattning på kostnaden för den färdiga höghastighetsspåren i Sverige ligger mellan 302 och 507 miljarder kronor. Om man använder medelvärdet i det beräknade spannet skulle det vara rimligt att hävda att siffran 230 miljarder är felaktig och ska ersättas med en siffra på cirka 400 miljarder kronor.

– Slutnotan kommer absolut inte landa på 230 miljarder kronor. 400 miljarder är mer rimligt, även om, det är en tämligen försiktig uppskattning. Vi har räknat defensivt och det är fullt möjligt att den verkliga kostnaden blir ännu dyrare. Exempelvis bedömer Trafikverket att bara den stationsanläggning som förespråkas i Jönköping kostar 27,8 miljarder kronor. Om fler städer vill ha dyra och centrala stationsanläggningar ökar kostnaderna ytterligare, säger Carl Bergkvist.

Siffran om 400 miljarder istället för tidigare 230 miljarder ligger också i linje med den kostnadsutveckling som skett på Ostlänken, som är den enda del av höghastighetsspåren som är långt framme i projekteringen.

Ostlänken har fördyrats med drygt 50 procent mellan 2014 och 2018 och pågående översyn av kostnaderna indikerar att fördyringen kommer att bli minst 80 procent.

– Att spendera åtminstone 400 miljarder kronor, lågt räknat, på ett spår som faktiskt inte ens är modernt i dag kommer naturligtvis få konsekvenser för andra investeringar och underhåll i övriga Sverige. Sen finns tyvärr risken att det uppstår komplikationer som gör spårbygget ännu dyrare och ytterligare äter upp utrymme för annan infrastruktur, säger Carl Bergkvist.