Det svenska biogassystemet kan byggas ut kraftigt, enligt en ny rapport. Vägen dit är bland annat offentlig upphandling, lokala aktörsnätverk och politiska styrmedel. Tomas Lönnqvist är projektledare för rapporten från Samverkansprogrammet för förnybara drivmedel och system. Här svarar han på fyra frågor. 

Varför sker det inte?
– Biogaskedjan är komplex med många aktörer, från råvaruleverantör, producent, distributör och ända ut till användaren. Alla delar måste finns på plats samtidigt och det är svårt att få till. Biogas som drivmedel finns i dag främst i stora och medelstora städer i södra halvan av landet. I Luleå går det till exempel inte som privatperson att tanka biogas.

Hur kan vi stärka biogasen?
– Vi behöver öka lönsamheten i hela kedjan och minska den snedvridna konkurrensen från importerad biogas. I den här studien har vi tittat på mycket på hur aktörsnätverk kan stötta utvecklingen. En väldigt viktig fråga är om biogasen fortsatt får skattebefrias eller inte. Det är en absolut förutsättning, men det måste godkännas i EU. Vi behöver också större efterfrågan, inte minst på lång sikt, det är många aktörer som måste kunna lita på att det händer. Här har offentlig upphandling en viktig roll att spela.

Hur jobbar ni med frågan?
– Det är ett av våra styrkeområden som vi jobbar väldigt aktivt med. Vi är ett tiotal personer som bidrar med lång erfarenhet från flera håll, allt från policy till vattenrening. Drygt en tredjedel av den biogas som produceras i dag kommer från reningsverken. Nästan hälften av biogasen kommer från så kallade samrötningsanläggningar som tar hand om bland annat matavfall, gödsel och industriavfall. Vi jobbar med styrmedelsutveckling, beslutsstöd och tillämpning, även i utvecklingsländer, och vi har hjälpt många biogasaktörer att söka stöd genom bland annat Klimatklivet.