TVEKSAMMA. Mer än 50 procent av de som åkte kollektivtrafik innan pandemin anger att de är lite eller mycket tveksamma inför att åka kollektivt även när pandemin ebbat ut. Foto: WSP

Användandet av kollektivtrafik har mer än halverats sedan coronautbrottet, både vad gäller privata ärenden och dagspendling. Och många kommer fortsätta avstå från kollektivtrafiken när pandemin ebbat ut och restriktionerna hävs, det visar en ny undersökning från analys- och teknikkonsultbolaget WSP. Glesare mellan säten och trängselinformation i realtid är de åtgärder som skulle öka tryggheten mest uppger de svarande. 

Vardagen ser annorlunda ut för många människor just nu, och det är många som funderar på hur pendlingen till och från arbete och skola kommer se ut inom den närmsta framtiden. En färsk undersökning om svenskarnas resande från analys- och teknikkonsultföretaget WSP visar att även om intresset för cykel och promenader har växt i och med pandemin så är det framför bilen som vinner mark när människor vill undvika kollektivtrafiken. Samtidigt uppger majoriteten av de svarande i undersökningen som har möjligheten att arbeta på distans att de kommer att göra det minst två dagar i veckan även när pandemin har ebbat ut.

– Vi ser två olika beteendeförändringar som troligen kommer bestå en tid framöver, dels att vi använder bilen i större utsträckning och dels att vi ser en framtid med betydligt mer hemarbete än tidigare. Ett scenario är att dessa två rörelser tar ut varandra och att biltrafiken på det stora hela inte förändras så mycket. Det är tydligt hur beroende vi är av kollektivtrafiken, var fjärde svarande har inte något annat alternativ, samtidigt som varannan är tveksam av rädsla för smitta. Frågan är hur länge den utbredda tveksamheten består, säger Dan Firth, stads- och trafikanalytiker på WSP.

Att resenärer använder munskydd skulle enligt undersökningen få en tredjedel att känna sig mer trygga, men viktigaste åtgärderna för att återgå till kollektivtrafiken var att operatörerna har glesare mellan säten och någon typ av app för att se aktuell trängselinformation.

Att så många ändrar sina resvanor tar normalt sett väldigt lång tid. Utvecklingen som skett de senaste månaderna är unik. Även om många resenärer så småningom kommer återgå till det normala så finns det ett fönster att puffa utvecklingen i en annan riktning, enligt Dan Firth:

– Det viktiga för städerna nu är att hålla fast vid sina visioner och planer för hållbart och jämlikt resande och att ta chansen att ta stora kliv framåt. Kollektivtrafiken kommer fortsatt vara vårt viktigaste transportmedel i storstäderna och snabba åtgärder behövs för att minska trängsel och återfå förtroendet. Nu är också en bra tid att testa nya saker så som till exempel tillfälliga cykelbanor, justeringar av hastigheter, trafikljus eller parkeringsavgifter.

Trots stora utmaningar för resandet och oro bland människor som fortsatt behöver trängas under sin resa finns det ljusglimtar. Många vittnar om minskad stress i vardagen när pendlingen minskar, hela 40 procent uppger i WSP:s undersökning att de upplever mindre stress nu än innan pandemin. Men det är också många som saknar den gamla vardagen, kring tre av fyra önskar att allt ska gå tillbaka till hur det var innan pandemin vad gäller arbetslivet och resande. Det är också förvånansvärt många som saknar själva resan till och från jobbet, framförallt gångtrafikanter.

– Resan till och från jobbet är en viktig övergång mellan arbete och fritid, som för många även innebär rörelse och möten med andra människor. Men trängseln i rusningstrafik är det nog få som saknar. Jag tror att vi kommer se en större flexibilitet hos arbetsgivare och skolor när det gäller start- och sluttider som ett led i att skapa effektivare arbete och studier, säger Dan Firth.

FAKTA/Studien i korthet

• Kollektivtrafiken kan tappa minst en av fem resenärer i storstadsregionerna. Från 47 procent kollektivt resande till och från arbetet innan pandemin till en uppskattning på 38 procent efter.

• Mer än 50 procent av de som åkte kollektivtrafik innan pandemin anger att de är lite eller mycket tveksamma inför att åka kollektivt. Stockholmare är minst tveksamma, Skåningar mest tveksamma.

• Glesare mellan säten är den åtgärd som skulle påverkar resenärer mest när det kommer till att återgå till kollektivtrafiken (50 procent), därefter en trängselapp för att förutspå trängsel (38 procent). 34 procent av de svarande skulle känna sig mer trygga om alla som reser bär munskydd.

• En tredjedel av de som åker kollektivt nu under pandemin anger att de inte har något annat val.

• Nio procent anger att de införskaffat bil nu under pandemin, ytterligare 12 procent säger att de använder bilen mer. Mer än en av fem säger att de skaffat cykel och ytterligare 14 procent anger att de cyklar mer än före.

• Bland åtgärderna som skulle få fler att välja cykeln hamnar fler cykelvägar i topp (28 procent) och bredare cykelvägar (25 procent), åtgärder som nu införs i många europeiska städer. Även tillgång till elcykel skulle öka andelen cyklande (25 procent)

• Lite över 50 procent av de svarande har möjlighet att jobba på distans, vilket är betydligt högre än tidigare uppskattningar. I stockholmsregionen är andelen högre (ca 50 procent) jämfört med Skåne och Västra Götaland (strax över 40 procent), och vanligare för män än for kvinnor. Skillnaden är tydligast vad gäller inkomst: bland de som bor i hushåll där månadsinkomsten är under 30,000 kronor i månaden är det cirka 40 procent som har möjlighet att jobba hemma, medan de i hushåll mer inkomst över 60 000 kronor i månaden är det nästan 65 procent som kan jobba hemma.

• 40 procent uppger att de är mindre stressade nu än innan pandemin