Lars Annerberg, branschutvecklare Sveriges Bussföretag. Foto: Sveriges Bussföretag

Av Sveriges Bussföretag den 11 april 2022 10:00

Indexreglering, vad är det egentligen? I den bästa av världar, åtminstone när det gäller offentlig upphandling, så är det ett verktyg för båda avtalsparter att minimera en affärsrisk och att bibehålla affärsbalansen man enades om när parterna skrev under ett kontrakt. En balanserad indexreglering ska vara affärsneutral. Ingen ska vinna på indexreglering, men ingen ska förlora på indexregleringen. Detta är viktigt i alla avtal, men synnerligen viktigt i en bransch som kollektivtrafiken där man har långa avtal och det är riskfyllt att spekulera i exempelvis drivmedelspriserna utveckling flera år framöver. Med detta som utgångspunkt deltar därför Sveriges Bussföretag sedan 2008 Sveriges Bussföretag aktivt i arbetet i Kollektivtrafikens indexråd, en del av Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik.

Det framgångsrika arbetet inom kollektivtrafikens indexråd

Kollektivtrafikens indexråd bildades 2008. Anledning då var att SCB informerat om att Arbetskostnadsindex, AKI skulle upphöra att vara en del av Sveriges officiella statistik. Detta innebar för kollektivtrafiken mycket stora bekymmer då närapå alla avtal indexregleras med bland annat AKI som en viktig kostnadskomponent. På uppdrag av respektive branschorganisation, dåvarande SLTF, numer Svensk Kollektivtrafik och BR, numer Sveriges Bussföretag, satte sig parterna ner för att se hur man skulle lösa detta delikata problem. Att omförhandla samtliga då gällande trafikavtal var det ingen i branschen som tyckte var en god idé. Lösningen blev att parterna, tillsammans med tre andra intresserade aktörer, köpte en fortsatt produktion och publicering av arbetskostnadsindex, AKI av Statistiska Centralbyrån, SCB. Detta köper vi alltjämt av SCB och kommer göra så till dess sista avtalet med AKI har löpt ut. Men för att inte behöva betala för denna tjänst för all framtid enades indexrådet efter en tid om att rekommendera ett annat arbetskostnadsindex, nämligen Labour Cost Index, LCI som är en officiell statistik producerad på uppdrag av EU.

Samtidigt som indexrådet löste det akuta med AKI enades man om att ta fram en indexkorg som väl skulle avspegla kostnadsmassan hos ett bussföretag.

Indexrådets uppdrag

Styrgruppen för Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik har med stöd av beslutande organ hos de aktörer som bildar Indexrådet formulerat indexrådets uppdrag enligt följande:

Uppdraget är: Det branschgemensamma Indexrådets syfte är att säkerställa affärsneutralitet i de fastslagna indexregleringsprinciperna. Rådet ska identifiera och analysera de fall där kostnadsförändringar beroende på skatte- och avgiftsförändringar uppstår och påverkar affärsneutraliteten. Indexrådet arbetar med alla frågor som rör index i kollektivtrafiken. Parterna enas löpande om innehållet i indexrekommendationerna och ståndpunkter av principiell natur beslutas i de respektive styrelserna.

Framgångar i arbetet

Vad har indexrådet gjort utöver vad som beskrivits redan? Jo, flera saker. På ett tidigt stadium uppmärksammade indexrådet att biodrivmedel blev allt vanligare. Indexrådet tog då fram ett RME (Rapsmetylester) index. Flera försök har också gjorts för att få till ett biogasindex. Det har däremot varit omöjligt då det ser helt olika ut i olika delar av landet. När HVO (Hydrerad Vegetabilisk Olja) kom så tog indexrådet fram ett HVO-index. När elbussarna började komma i trafik tog indexrådet fram ett elindex. Detta elindex förfinade vi senare till att redovisa ett elindex per elområde. Något som är synnerligen viktigt då elpriserna nu är rejält olika mellan de olika elområdena i Sverige. Alla dessa index tar SCB fram på uppdrag och anvisning av indexrådet, och detta är något som vi branschorganisationer betalar SCB för.

Indexrådet har även tagit fram indexrekommendationer för skolskjuts med buss och ett för taxi. Rekommendationen omfattar:

• 100 procent av avtalssumman ska indexeras

• Första indexering vid trafikstart

• Indexering ska göras minst kvartalsvis

• Indexkorgens sammansättning och viktfördelning.

Dessa rekommendationer och andra som indexrådet tagit fram har haft en mycket god följsamhet i den upphandlade linjetrafiken med buss. Idag är vår uppfattning att indexrådet har ett gott förtroende både hos de offentliga aktörer som upphandlar kollektivtrafik och hos trafikföretagen.

Betydligt tråkigare är det ofta avseende följsamheten gentemot branschindex när kommuner upphandlar skolskjuts, något som alltför många bussföretag känner väl till. Kommunerna förstår ofta inte hur riskfyllt deras indexreglering blir när man avtalar att fast pris gäller första trafikåret, och att åren efter prisjusteras enbart en gång per år. Hur vanskligt detta är har blivit extremt tydligt i början av 2022 när drivmedelspriserna har ökat med närapå 50 procent. Ett mindre bussföretag tvingas med dessa villkor stå för prisökningen helt själv, utan att någonsin få kompensation för dessa kostnadsökningar. En årlig indexering sker ju endast framåt i tiden.

Lars Annerberg på Sveriges Bussföretag kontaktar alla kommuner som avser göra skolskjutsupphandlingar med dessa orimliga kommersiella villkor. Ibland händer det att kommunen förstår och förändrar. Om kommunen istället behåller dessa villkor riskerar man att få onödigt höga anbud, eller att de trafikföretag man väljer som entreprenör hamnar på ekonomiskt obestånd eller till och med går i konkurs. Då får kommunen verkligen problem. Vem ska då se till att barnen kommer till skolan? Ska man göra en ny upphandling? Inget av detta är lockande för en kommun. Detta borde man väga emot det som brukar komma som motargument när vi påtalar indexrådets rekommendationer: ”Vi har inte tid att prisjustera så ofta.” ”Vi behöver förutsägbara kostnadsökningar.”

Vi har därför bland annat tagit fram ett PM med råd, stöd och fakta som våra medlemsföretag nu kan nyttja i sina egna dialoger med offentliga upphandlare såsom kommuner. Eller som Sveriges Bussföretags medarbetare Lars Annerberg brukar uttrycka saken ”Vi ser det som en folkbildningsinsats”. Vi har nyligen också provat att lyfta folkbildningsinsatsen till politisk nivå. I en skolskjutsupphandling kontaktades den ansvarige upphandlaren. Efter utebliven reaktion så kontaktade förbundet kommunens styrelseordförande. Strax efter korrigerade kommunen de mest riskfyllda delarna och ändrade till indexrådets rekommendationer.

När pandemin bröt ut i Sverige och övriga världen så påverkades även kollektivtrafiken. Resandet mer eller mindre halverades i stora delar av landet. Många av de stödåtgärder som regeringen beslutade om påverkade många trafikavtal och deras indexreglering. Varför det kan man undra. Jo, de fick ett kraftfullt genomslag på hur arbetskostnadsindex (AKI och LCI) utvecklades.

Ett exempel är när arbetsgivaravgiften sänktes för upp till 30 anställda hos ett företag. Detta fick så stort genomslag på AKI/LCI, detta samtidigt som många bussföretag har betydlig fler anställda än så. Det kan röra sig om 100 eller 1000-tals anställda. Då säger det sig själv att dessa stora trafikföretag drabbades mycket hårt av den effekten på AKI/LCI som detta stöd fick.

För att hantera denna fråga och andra som dök upp möttes indexrådet närapå veckovis under pandemin för att analysera effekter och att i förekommande fall ta fram affärsneutrala rekommendationer. Detta arbete och det goda samarbetsklimat som råder inom indexrådet är verkligen ett kvitto på att samarbete mellan parter ger så mycket mer än att en part reglerar allt.

Artikeln är en del av vårt tema om Nytt från branschorganisation.