Det vore en olycklig utveckling för hela landet om utbyggnaden av nya stambanor skulle stoppas eller skjutas upp. Foto: Getty Images

Det här är en text av Tågföretagen. 

Att ett maktskifte skulle kunna innebära förändringar i den nationella infrastrukturplanen är givet. Men uttalanden om att ”stoppa!” sådant som redan fått fäste bör hanteras varsamt – även om sådana uttalanden redan gjorts i debatten inför valet.

En motion i riksdagen av det tillträdande regeringsunderlaget M, KD, L och SD föreslog ett stopp av och omvärdering av utbyggnaden av nya stambanor. Varken samarbetsavtalet mellan regeringsunderlagets fyra partier eller regeringsförklaringen från mitten av oktober ger någon ytterligare vägledning. Enligt motionen borde projektet stoppas till förmån för andra projekt och underhåll av den svenska järnvägen. Motionen baseras på det felaktiga antagandet att samhällsekonomiska kalkyler visar att det inte är lönsamt att bygga ut nya stambanor och att underhåll av befintliga banor bör prioriteras. I själva verket har två färska konsultrapporter från WSP respektive Kreera Samhällsbyggnad visat på att kalkylen troligtvis är positiv.

Tittar man på historiken har nytillträdda regeringar haft en tendens att riva upp långt gångna infrastrukturprojekt. Det finns flera exempel på detta – Citybanan i Stockholm sköts 2006 upp av en nytillträdd regering och byggdes ändå med kraftig försening. Samma typ av förseningar har drabbat Norrbotniabanan och andra för industrin viktiga systemkritiska länkar, som dubbelspår till Hallsberg och slutförandet av Västkustbanan.

Den svenska järnvägen är idag utmanad på många sätt. Underhållsskulden och kapacitetsbristen ökar ständigt. Samtidigt ser vi även ett antal växande utmaningar som påverkar hela samhället – kriget i Ukraina, energiförsörjningen och en tilltagande klimatkris.

Tågföretagen anser att det vore en olycklig utveckling för den svenska järnvägen och för hela landet om utbyggnaden av nya stambanor skulle stoppas eller skjutas upp. Sverige är i behov av ett robust järnvägssystem som lever upp till våra nationella behov och som också är kompatibelt med våra grannländer och EU.

I takt med att även Fehmarn Bält-förbindelsen står klar år 2029 kommer efterfrågan på gods- och persontransporter på järnväg att öka. Med detta kommer det även att bli närmare till Hamburg från Skåne än till Stockholm. Det kommer öppna för en bredare arbetsmarknad, mer handel och ökad turism. Fehmarn Bält-förbindelsen kommer också få stor betydelse för den svenska industrin där prognoser visar att godstrafiken kan fördubblas fram till år 2035.

Nya stambanor har även stor betydelse för regional och lokal utveckling då stambanorna bland annat skulle kunna bidra till större arbetsmarknadsregioner och ökad tillväxt. Det skulle även generera ökad tillgänglighet där människor erbjuds en möjlighet att välja sysselsättning och livsstil som passar dem, samtidigt som näringslivet skulle kunna växa och omfatta större geografiska områden.

Även om varken koalitionsavtal eller regeringsförklaring säger något uttryckligen i frågan kan den nya regeringen antas vilja utreda förutsättningarna för olika delar utbyggnaden av nya stambanor. I så fall skulle den tillträdande regeringen bland annat kunna prioritera kortare bygg- och genomförandetider. Utbyggnaden av nya stambanor kan både kortas ner och bli mer kostnadseffektiv, till exempel genom att använda ny byggteknik – för landbroar – som dessutom kan generera snabbare effekthämtning. Förr eller senare kommer nya stambanor mellan de tre storstadsregionerna att behöva byggas färdigt!

Artikeln är en del av vårt tema om Nytt från branschorganisation.