Prislappen för strul på Roslagsbanan: 2 miljoner kronor i månaden
Av Roslagsbanans nya X15-vagnar från Stadler Rail har dragits med problem sedan de började testköras hösten 2022.
En orsak till problemen uppges vara den smala spårvidden. Den har gjort det knepigt att testköra vagnarna eftersom testerna bara kan utföras på, just det, Roslagsbanan.
Roslagsbanan är den enda smalspårsbanan i Sverige i reguljär drift och har en spårvidd på 891 millimeter, att jämföra med Nockebybanan och Saltsjöbanan som har en normal spårvidd på 1435 millimeter.
Men problemen visar sig vara flera när RT-Forum pratade med Sophie Gunnarsson på SL:s presstjänst om svårigheterna att få vagnarna på rull.
Kan du beskriva exakt vad det är för problem med de nya X15-fordonen?
– Problemen är en blandning av systematiska fel som drabbar samtliga fordon och diverse kvalitetsbrister som drabbar enstaka fordon.
– Det systematiska felet som har orsakat flest problem och tillhörande förseningsminuter är ett par buggar i signalsäkerhetssystem ATC som finns ombord på tågen. Felen leder till felaktiga nödbromsingrepp och i bästa fall måste tåget startas om helt vilket tar ungefär 10 minuter och kan innebära trafikstörningar. I värsta fall räcker det inte ens med omstart och därmed måste föraren släppa av alla passagerare vid nästa station och därefter köra hem till Vallentunadepån i låg hastighet.
– Ett annat vanligt systematiskt fel är grus som fastnar i fotstegen.
– Exempel på kvalitetsbrister kan vara felaktiga sensorer och inställningar i luftkonditioneringssystemet, skramlande paneler i passagerarmiljön som måste justeras eller monteringen av förarstolen.
– Utöver det har det funnits buggar i fordonens IT-system.
När uppskattar SL att problemen ska vara lösta?
– En ny version av ATC-systemet som innehåller buggrättningar för dessa fel testas för närvarande och om allt går bra kommer den nya versionen att rullas ut under hösten, så snart vi fått det formella godkännandet från Transportstyrelsen.
– Gällande fotstegs- och signalhornsproblemen krävs det riktigt med vinteroväder för att kunna testa de nya lösningarna så vi ser fram emot vintern för att kunna verifiera dessa.
– De allmänna kvalitetsbristerna och andra fel åtgärdas av leverantören i Vallentunadepån så snart de upptäcks. Projektet har nyligen (helgen vecka 34) även rullat ut uppdateringar på fordonens IT-system och tillhörande servrar. Dessa uppdateringar omfattar ett flertal buggrättningar men även förargränssnittsförbättringar samt IT-säkerhetsuppdateringar.
Testerna av vagnarna har pågått sedan 2022 (och under två vintrar), varför har inte problemen identifierats förrän nu?
– Den tidiga testningen av nya fordon sker nattetid för att inte påverka trafiken negativt då Roslagsbanan inte har något dedikerat testspår vilket begränsar antalet testtimmar tidigt i projektet. Därför kan det dröja innan fordonen går in i nästa testfas (så kallad operational testing) när tågen testas dagtid mellan vanliga avgångar. Detta eftersom det är viktigt att testningen inte påverkar den vanliga trafiken då eventuella fel skulle kunna orsaka trafikstörningar.
– Hösten 2023 började de första fordonen gå i reguljär trafik vilket innebar att fordonen kördes ännu fler kilometrar varje dag och därmed kunde vi samla in ännu mer statistik om hur fordonen presterade under riktiga förhållanden.
– En skillnad gällande trafikfordonen jämfört med testfordonen är att trafikfordonen parkeras utomhus över natten vid Östra station medan testfordonen parkeras inomhus i nya Vallentunadepån. Att parkera utomhus kunde leda till att det blev isbildning vid tågets signalhorn vilket inte hade upptäckts under testperioden då isen kunde smälta bort nattetid i depån.
– Ett annat problem som upptäcktes först i vintras i reguljär trafik var att det kunde fastna grus i det rörliga fotsteget mellan tåget och plattformskanten vilket ledde till att föraren inte kunde stänga dörrarna förrän gruset togs bort. Eftersom detta inträffar väldigt sällan när hundratals/tusentals resenärer kliver av och på under vinterförhållanden har vi helt enkelt inga testfall som motsvarar denna scenario.
Problemen med kortsystemet för föraridentifikation, hur planerar SL att lösa dem och när?
– Tågen är utrustade med ett modernt passerkortssystem som hanterar behörigheter för alla som arbetar ombord på tågen från förare till städ- och underhållspersonal. Systemet har drabbats av en del barnsjukdomar men det har rullats ut flertal rättningar som har förbättrat tillförlitligheten. Men systemet har fortfarande några brister vilket leverantören arbetar med.
Vad har de tekniska problemen inneburit i merkostnader för SL?
– För projektet innebär problemen att utrullningen fördröjs vilket i sin tur innebär att projektet måste förlängas och därmed blir det högre personalkostnader. Utöver det tillkommer det även kostnader för omtest av felrättningar och fler testperioder.
Och i faktiska kostnader?
– Kostnaden för projektets bemanning brukar landa på 1,5 - 2 mkr/månaden. Avtalet med vår leverantör Stadler är dock fördelaktigt för oss och ger oss rätt till kompensation vid försening i samma storleksordning. Det pågår avtalsförhandlingar just nu så förhoppningsvis blir merkostnaderna mycket lägre.
Artikeln är en del av vårt tema om TRAFIK: Intervju.