Hållbarhetstrafik!
Kollektivtrafiken är ett nyttigt verktyg när ett samhälles ekonomiska utveckling samtidigt ska vara hållbar – så kan resultatet av tre års forskning vid VTI litet tillspetsat sammanfattas.
Det finns ingen enhetlig skandinavisk kollektivtrafikmodell, men det finns gemensamma utmaningar där nya former för samordning mellan organisationer och politikområden måste skapas. Detta är en av slutsatserna i forskningsprojektet Innovationer för hållbar kollektivtrafik, som nu avslutats.
Under tre år har forskare på VTI i samarbete med Norska transportekonomiska institutet, TÖI, och avdelningen för planering vid Ålborg universitet i Danmark undersökt hur institutionella och planeringsmässiga faktorer påverkar kollektivtrafikens funktion, attraktivitet och långsiktiga konkurrensförmåga.
– Kollektivtrafiken uppfattas alltmer som det viktigaste verktyget för att kunna kombinera ekonomisk utveckling med långsiktiga miljö- och klimatmål. Vi ville därför se om vi kunde hitta gemensamma faktorer som påverkat planering och beslut i tre nordiska regioner som alla genomfört nytänkande kollektivtrafikprojekt, säger Robert Hrelja , projektledare och forskare på VTI.
De tre regionerna som jämförts är Skåne i Sverige, Aarhus i Danmark och Trondheim i Norge. Resultaten har sammanställts i VTI rapport 799A och bygger på kvalitativa fallstudier. De viktigaste slutsatserna sammanfattas i fyra punkter:
De tre länderna står inför liknande utmaningar, även om det inte går att tala om en enhetlig skandinavisk modell. Former för samordning mellan organisationer och politikområden måste skapas inom ett antal kritiska områden om kollektivtrafiken ska kunna bidra till ett effektivt och hållbart transportsystem.Det finns också ett behov av bättre samordning när det gäller kommunal fysisk planering och regional kollektivtrafikplanering, exempelvis koordinering av kollektivtrafik, markanvändning och infrastrukturplanering. Markanvändning inkluderas ofta i policydokumenten men finns inte med vid koordineringen i genomförandefasen.I de regioner som forskarna studerat har det skett en förändring i hur man ser på kollektivtrafiken och målen med den. Tidigare sågs kollektivtrafiken som en teknisk lösning till transportbehov, nu istället ett verktyg för att utveckla städer och regioner. Organisationer och politiker i de undersökta regionerna förespråkar medvetet och strategiskt en utbyggnad av kollektivtrafiken som en åtgärd för att skapa hållbara städer och regional utveckling. Det är uppenbart att kollektivtrafiken inte ska ses som bara ett tekniskt system eller ett mål i sig.Kollektivtrafikorganisationer i alla länder bör på en långsiktig planeringsnivå, oberoende av nationella regelverk och lagar, försöka att komma överens om svaret på frågan: vad vill vi uppnå med kollektivtrafiken? Att skapa en gemensam bild för hur staden eller regionen ska utvecklas är en förutsättning för att framgångsrikt samordna kollektivtrafik och fysisk planering i ett sammanhang där det inte finns några formella samordningsmekanismer.
– Konflikter är troligen oundvikliga när det gäller policys och planering i konkurrensen mellan kollektivtrafik och biltrafik. Därför måste städer och regioner medvetet skapa processer som tar hänsyn till potentiella konflikter gällande olika intressen, normer, vanor och attityder, säger Robert Hrelja.