Lydig buss struntar i föraren
Av 
Stockholm. Bussen tvärstannar inte, men nog var inbromsningen häftig – trots att föraren har gasen i botten sänker bussen på eget bevåg hastigheten till fem kilometer i timmen – för det är det som gäller i den hastighetszon som satts upp på Kungliga Tekniska Högskolans område.
Lite tidigare har bussen på lika självsvåldigt slagit om från dieseldrift till eldrift, nu på grund av en miljözon.
– Även om föraren försöker forcera gasen går det inte att köra mer än den maximala hastigheten i en speed limit zone, förklarade Fredrik Cederstav, projektledare på Volvo AB, när den fullastade bussen masade sig ner för Drottning Kristinas väg.
En av passagerarna på den lydiga bussen är infrastrukturminister Tomas Eneroth och den åtta minuter långa resan var kulmen på den geofencingdemonstration Trafikverket anordnade i slutet av maj.
Tekniken aktualiserades efter terrordådet på Drottninggatan och Trafikverket fick regeringens uppdrag att se vad som kan göras för att till exempel öka säkerheten.
– Branschen samlades för att se vad vi kan göra för att förhindra fruktansvärda händelser som denna, vilka tekniska lösningar finns det, sade Tomas Eneroth.
I projektet ingår förutom Trafikverket även Göteborgs stad, Stockholm stad, Scania, Veoneer, Volvo Cars och Volvo Group. Parterna har genomborrat ämnet och konstaterar att tekniken har betydligt fler nyttor än att ”bara” göra det svårare att skada andra, digitala staket ska till exempel kunna öka trafiksäkerheten, effektivisera transporterna och minska miljöpåverkan.
– Det kan påverka transporterna i stort, sade Tomas Eneroth, som hävdar att Sverige ligger i framkant.
– Vi har rönt stor uppmärksamhet internationellt och jag är stolt över att Sverige går i fronten när det gäller digitalisering och inte minst när det gäller geofencing.
Den lydiga bussen, en Volvo 7900 hybridbuss av 2015 års modell, är försedd med en extra styrenhet och när fordonet kör in i en viss zon får styrenheten signaler via en webbapplikation som i sin tur fått information om bussens läge via GPS.
Bussen ”vet” därför vad som gäller och slår självständigt om till eldrift eller justerar hastigheten, oavsett vad föraren tycker och gör.
Geofencing i bussvärlden är än så länge ett rätt sällsynt fenomen, men det finns en busslinje där tekniken används dagligen.
– Linje 55 i Göteborg har tio bussar med geofencing, fyra elektriska bussar och sex hybridbussar, säger Fredrik Cederstav.
Mikael Ivari, utvecklingsledare på Göteborgs trafikkontor, lyfter fram linjen som ett positivt exempel, linje 55:s bussar körs automatiskt i max 15 kilometer i timmen över den känsliga Götaälvbron.
– Vi har mer än tre års praktisk erfarenhet av geofencing och alla är nöjda, nu är vi redo att ta nästa steg.
Fredrik Cederstav uppger att intresset för bussar försedda med geofencing blivit allt starkare.
– Vi ser att det finns en viss efterfrågan, till exempel i London.
Rent konkret måste tekniken dock testas mer och i takt med att efterfrågan växer kan det bli aktuellt med fler geofencade bussar i trafik, förklarar han.
I regeringsuppdraget ingår att testa konceptet och i höst ska Trafikverket leverera en handlingsplan där behovet av ändrade regler lär bli en viktig punkt.
– I dag får vi inte stänga ute fordon från städerna, om geofencing ska kunna bli ett verktyg för städerna måste regelverket uppdateras, sade Maria Krafft, Trafikverkets måldirektör för trafiksäkerhet.
Hon konstaterar att både tekniken och efterfrågan redan finns, inte minst på bussidan där entreprenörerna välkomnar verktyg som gör det enklare för mindre erfarna förare att köra säkert och hållbart.
– Affärsidéerna finns redan men städerna sitter på spelplanen.