Ljudvågor ska rädda vägarna
Ljudvågor kan visa hur en väg ser ut inuti. Det har en forskare vid Lunds Tekniska Högskola kommit fram till. Vägverket hoppas kunna spara mycket pengar med den nya tekniken.
Även skador i broar, tunnlar, dammar och kärnkraftverk kan upptäckas med tekniken, och därmed förhindra farliga olyckor. Eftersom en stor del av det svenska vägnätet byggdes under 1960- och 70-talen och snart är uttjänt och behöver repareras, förstärks behovet av en tillförlitlig undersökningsteknik ytterligare. Bara i år handlar Vägverket och Banverket upp nya projekt för 24 miljarder kronor.
Idag bygger de flesta prognoser på kvalificerade gissningar, vilka ofta slår fel. Eftersom en väg består av många olika material - stenar, bitumen, luft, vatten - är det svårt att förutspå hur den kommer att påverkas av framtida belastningar och klimat. Att vägen, till skillnad från t ex hus, ligger inbyggd i marken förstärker svårigheten att göra visuella undersökningar.
- Men med ljudvågor kan man, ungefär som röntgen eller ultraljud, få information om materialets sammansättning och styvhet på en dataskärm. Då kan man se till att arbetet blir rätt utfört, och säkerställa att vägen får den livslängd och klarar av så stor last som bestämts. Idag borrar man exempelvis upp asfalt- och betongprover istället för att använda sådan här oförstörande provning, förklarar Nils Rydén, forskare i teknisk geologi vid Lunds Tekniska Högskola och den som utvecklat tekniken.
Att vissa vägar bara håller ett par år kan enligt Nils Rydén till exempel handla om att materialen inte packats tillräckligt bra, undergrunden var för mjuk eller att det regnade när vägen byggdes, något som sedan inte upptäckts vid slutbesiktningen.
Stora delar av samhällets infrastruktur byggdes för 40 till 50 år sedan och behöver snart rustas upp, dels för att det är slitet, dels för att det dimensionerades för 40 år, vilket då var standard. Nu har den tiden gått. Betonggrunden i svenska kärnkraftsverken är i samma situation. Även där saknas undersökningsmetoder för att kontrollera och verifiera att de är i bra skick.
- En väg kan inte kollapsa ner i underjorden och utgöra samma säkerhetsrisk som en bro eller ett vattenkraftverk, som faktisk kan falla samman, vilket nyligen hänt i USA och Ryssland, säger Nils Rydén som den senaste tiden varit fullt sysselsatt med att, vid sidan av sin forskning, bistå Vägverket och olika byggbolag med att justera tekniken så att dem kan använda den efter sina behov.
Kort om tekniken:
Oförstörande provning med ljudvågor bygger på att mäta upp ljudvågors utbredning i konstruktioner för att kunna se , ungefär som medicinska ultraljudsundersökningar, ingående materials styvhet, tjocklekar, eventuella sprickor o s v. Ljudvågors hastighet är direkt kopplad till styvheten i materialet och skillnader i styvhet ger reflektioner vilka kan utnyttjas för att mäta upp tjocklekar på lager och detektera dolda skador. När man mäter med ljudvågor används ganska låga frekvenser, 50-10 000 Hz. Frekvenser över 20 000 Hz brukar kallas ultraljud. Anledningen till att det inte går att använda befintlig ultraljudsteknik är ultraljudsvågorna försvinner efter bara några decimeter i asfalt och betong. Röntgen kan också användas på betong m m, men är extremt dyrt och komplicerat jämfört med ljudvågor.