Sänkt fordonsskatt men höjd bränsleskatt
I budgetpropositionen för 2010 föreslår regeringen en sänkning av fordonsskatten på tunga bussar.
I budgetpropositionen för 2010 föreslår nu äntligen regeringen en sänkning av fordonsskatten på tunga bussar. Efter att den nuvarande regeringen höjt fordonsskatten på lätta bussar och höjer skatten rejält på Euro IV klassade bussar fr.o.m. den 1 oktober 2009 föreslås nu en sänkning av fordonskatten till EU:s minimiskattenivåer i syfte att kompensera kollektivtrafiken för kommande höjningar av dieselskatten. Emellertid innebär enligt en tidigare departementsskrivelse föreslagna skatteskalor inte någon sänkning till EU:s miniskattenivåer. Och inte innebär den föreslagna sänkningen en fullständig kompensation för de kommande höjda dieselskatterna. Utan skattetrycket på kollektivtrafiken fortsätter att öka samtidigt som regeringen säger sig vilja satsa på en ökad kollektivtrafik.
För lätta bussar fortsätter regeringen sina höjningar av fordonsskatten, trots att mindre bussar drar mindre energi och tar mindre plats, vilket är fullkomligt ologiskt.
Det är glädjande att regeringen skapar ett incitament för satsningarna på tunga elhybridbussar genom en kraftig sänkt fordonsskatt redan den 1 januari 2010. Däremot borde den föreslagna definitionen av hybridbussar ändras i enlighet med FN:s definition och vidare bör lagkravet på en kilometer elektrisk körsträcka tas bort, eftersom den inte är relevant för att kravsätta potentialen för bränslebesparing.
Förutom denna skattesänkning på tunga elhybridbussar saknas det i budgetpropositionen en genomtänkt och hållbar näringspolitik för att utveckla svensk bussindustri. Under den pågående allvarliga krisen inom fordonsindustrin är det enbart bussförsäljningen som visat positiva siffror. Över hela världen växer marknaderna för Scanias och Volvos bussar. I USA, Latinamerika, Afrika, Indien och Kina satsas det på bussar och BRT-system (Bus Rapid Trafic). För att bibehålla och vidareutveckla fordons- och verkstadsindustrin är offentliga satsningar på högteknologiska bussar och bussystem, som BRT, en viktig del i en hållbar näringspolitik. Satsningar i form av forskningsstöd och lån till investeringar skulle gynna utvecklingen av kollektivtrafikfordon och exportindustrin. Men regeringen verkar sakna handlingskraft och framstegstro inom ett område som erbjuder lösningar på flera av dagens samhällsproblem, som trängsel, klimatpåverkan och arbetslöshet.