Nordisk tågoenighet
Medan Sverige överväger att bygga höghastighetståg tycks Norge och Finland avvakta medan Danmark säger nej. Det framkom under en tung paneldebatt på Nordic Rail i Jönköping.
– I Danmark kommer sannolikt inga tåg att köra fortare än 200 km/h under de närmaste decennierna. Visst kan det gå fort fram till Fehmarn Bält söder ifrån, men i Danmark blir det till att köra långsammare, sa Jesper Hansen , vd för Banedanmark – den danska motsvarigheten till Banverket.
Hans svenska kollega Minoo Akhtarzand har som bekant en helt annan uppfattning. Enligt henne skulle en beslutat investering i svenska höghastighetsbanor betyda ofattbart mycket positivt för hela samhällsutveckling.
I Finland finns bredare spår, knappast någon anslutning till det svenska järnvägsnätet och inte heller några planer på att komma upp i högre hastigheter på spåren än 200 kmn/h. Med den hastigheten skulle det gå att köra tåg mellan Helsingfors och Sankt Petersburg på tre timmar – det är det djärvaste inom järnvägens framtidsvisioner som existerar just nu.
– Men å andra sidan kan jag konstatera att när jag en gång började vid järnvägen så sam man att inget tåg i Finland någonsin skulle komma att köra snabbare än 120 km/h, sa Ossi Nieminmuukko , generaldirektör för Banförvaltningscentralen i Finland.
– I Sverige saknar vi en vision för hur järnvägen ska se ut i framtiden. En sådan vision finns i Spanien som nu förverkligar sitt höghastighetsnät i en imponerande takt. Där har vi mycket att lära, sa Jan Forsberg , vd för SJ AB.
I Norge finns diskussioner om höghastighetsbanor, men eftersom den norske kollegan till Minoo Aktharzand, Ossi Nieminmuukko och Jesper Hansen inte ens kommit till Nordic Rail i Jönköping kan man kanske inse att planerna ännu inte kommit så långt i Norge. Faktum är att den största diskussionen i Norge just nu handlar om att bygga dubbelspår där det konventionella järnvägsnätet är för trångt för att släppa fram tillräckligt mycket person och godstrafik.
Och även om järnvägsbolag som Alstom och Bombardier fått med sig svenska politiker på bägge sidor om blockgränserna till en allmänt positiv syn på höghastighetsbanor så återstår den finansiella knuten. Här lade den brittiske analytikern Jonathan Beckitt från Partner – Infrastructure & Project Finance Group sordin på stämningen:
– Visst är höghastighetsbanor och tåg en förträfflig kommunikationslösning. Men den är samtidigt ofattbart kostsam. Jag tror inte att den svenska modellen mäktar med att finansiera ett sådant projekt på det sätt som föreslås i Gunnar Malms utredning om möjliga höghastighetsbanor i Sverige. Tyvärr måste jag vara lite negativ här, jag tror helt enkelt inte att er finansieringsmodell håller fullt ut, det kommer att behövas mer pengar, mycket mer pengar för att genomföra ett projekt av den här kalibern.
Mest positiva till höghastighetsplanerna var inte oväntat Klas Wåhlberg , vd Bombardier Transportation Sweden och Lars Kleppe, Sverigechef Alstom AB:
– Sluta snacka, börja bygga, sa Lars Kleppe .