Kapacitetsvinster finns i infrastrukturen
Snabbaste kapacitetsvinsterna finns i dagens befintliga infrastruktur – det är kontentan av den kapacitetsutredning som lämnades till regeringen 27 april.
– Det finns en övertro på möjligheten att kunna bygga bort kapacitetsbristerna i transportsystemet. Med många mindre åtgärder kan vi använda och öka kapaciteten på ett effektivt och hållbart sätt samt genom att använda kundorienterade styrmedel, säger Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm .
Grunden till ett robust och hållbart transportsystem är ett gott underhåll. Den typen av åtgärder har därför högsta prioritet. Regeringen har för åren 2012 och 2013 anslagit fem miljarder extra varav huvuddelen till drift och underhåll. Trafikverket föreslår att det nuvarande anslaget för åren 2012-2021 utökas med över fyra miljarder per år för underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder. För perioden 2022-2025 föreslår Trafikverket en utökning med ytterligare 600 mkr vilket innebär en total kostnadsnivå på 21,8 miljarder kronor per år. För perioden 2012-2021 föreslås tidigareläggning av ett antal järnvägsinvesteringar med stor betydelse för kapaciteten i järnvägsnätet. Förslaget innebär ett ökat medelsbehov med 12,7 miljarder kronor under perioden.
Trafikverket arbetar alltid efter den så kallade fyrstegsprincipen. Det första steget är att tänka om, att påverka behovet av transporter och val av transportsätt. Det andra steget är att optimera dagens system, det tredje att bygga om i systemet och först i fjärde steget att bygga nytt. Exempel på det första steget kan vara att bättre utnyttja sjöfartens möjligheter samt busss som kompliment till spårbunden trafik. Att optimera systemet kan vara reversibla körfält i stället för nya flerfiliga vägar, eller förändrade banavgifter som främjar effektiviteten.
Det finns även förslag till investeringar, främst inom järnvägen. Ny järnväg bör byggas mellan Göteborg och Borås via Landvetter flygplats, Ostlänken Stockholm – Linköping. Satsningar bör även ske på bland annat Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall, Bergslagsbanan, Västkustbanan, Mälarbanan och Malmbanan för att få ut full effekt av de investeringar som redan pågår där bristerna är som störst.
– Vi har tagit intryck av de synpunkter som kommit fram runt om i landet och föreslagit åtgärder där de gör störst nytta. Vi har skapat helhetslösningar för de tre storstäderna, för godstrafiken, för persontrafiken och hur vi samtidigt kan nå klimatmålen, säger Trafikverkets ställföreträdande generaldirektör Lena Erixon .