BR svarar Transportstyrelsen
BR är i sitt remissyttrande i princip positiv angående Transportstyrelsens föreskrifter om uppgiftsskyldighet för uppföljning och utvärderinga av kollektivtrafikmarknaden.
En viktig notering är definitionen av kollektivtrafikföretag. I lagen avses alla typer av kollektivtrafikföretag, såväl rent kommersiella företag som offentligt ägda bolag (t ex tidigare trafikhuvudmän). Under § 8 blir de uppräknade uppgifterna för kollektivtrafikföretag (läs företag som kör upphandlad trafik på uppdrag av offentlig beställare, såsom kollektivtrafiktrafikföretag/tidigare THM) omöjliga att lämna då dessa företag som regel saknar tillgång till alla dessa uppgifter. Uppgifterna finns istället hos den offentliga beställaren/kollektivtrafikföretaget eller den regionala kollektivtrafikmyndigheten.
En mer noggrann åtskillnad måste göras, om inte oklarheter i uppgiftslämnadet och de olika aktörernas skyldigheter i detta ska uppstå. Exempelvis förfogar inte kollektivtrafikföretaget i dessa situationer över antalet passagerarkilometer. Uppgiften kan över huvud taget vara svår att få fram i den upphandlade kollektivtrafiken, då många där använder månadskort och antalet passagerarkilomter som regel inte mäts eller mäts enligt schablon. Risken är att uppgifter byggda på schabloner inte ger rätt kvalitet på uppgifterna och då heller inte tillför värde till den analys och uppföljning som Transportstyrelsen och Trafikanalys ska utföra. Finns det då inte andra och mer tillförlitliga sätt att få in beräkningar och uppgifter om trafikförändringar? Vi kräver en bättre uppföljning även av den upphandlade trafiken, då den utgör i storleksordningen 95 procent av alla linjetrafik med buss. För att kunna få en sann bild av marknaden, behöver därför uppgifter om den upphandlade trafikens avtal sökas. Det gäller t ex avtalens längd (inklusive optionsår), avtalsform och övriga uppräknade uppgifter.
I sammanhanget är det värt att påpeka att vi anser att RKM ska etablera offentliga register över den offentligt upphandlade trafiken, för ökad insyn, nationella jämförelser och kunskap om den regionala marknaden för ny etablering. Detta mot bakgrund av att det idag är svårt att få fram den typen av uppgifter från den offentligt ägda bolagen.
Förslaget till föreskrifter om kollektivtrafikföretagens uppgiftsrapportering behäftat också med ett antal praktiska och administrativa problem. I föreskriften § 6 framgår inte i vilket elektroniskt format Transportstyrelsen vill ha begärda uppgifter i § 8. Inte heller på vilket sätt uppgifterna ska redovisas.
Det kan vidare ifrågasättas varför uppgifterna i § 8 p. 5-6 behöver redovisas varje kvartal, med början den 31 oktober 2012. Är det inte tillräckligt med att företagen en gång per år redovisar de uppgifter som är möjliga att få fram? På de stora företagen som transporterar dagligen tiotusentals passagerare innebär en sådan frekvent uppgiftslämning en omfattande och kostsam administration. På små bolag med ett par anställda finns idag inte sådana administrativa resurser som en kvartalsvis hantering kräver.
Regelförenkling är ett viktigt riktmärke för myndigheterna i deras dagliga arbete. På vilket sätt kan denna rapportskyldighet bidra till en regelförenkling för företagen? Finns det andra administrativa förenklingar som kan göras från Transportsstyrelsens sida, exempelvis att förenkla företagens administration av alla de nya avgifter som Transportstyrelsen inför? Trafikanalys har ett snarlikt uppdrag, uppgiftslämnadet bör absolut samordnas. Även med de uppgifter som redan idag samlas in om svensk kollektivtrafik av Trafikanalys.
Utav föreskrifterna framgår inte vilka sanktioner Transportstyrelsen avser att vidtaga om kollektivtrafikföretag inte lämnar begärda uppgifter. Efterlevs inte rapportskyldigheten, som bör vara rimlig, av alla företag kan merarbetet dessutom innebära endast kostnader för laglydiga företag.