Forskning om tunnelluft
Kunskapen om hur luften i tunnlar påverkar vår hälsa är låt. Därför startar Trafikverket ett forskningsprojekt som ska ge riktvärden för luften i Förbifart Stockholm och andra tunnlar.
– Det finns idag inte tillräcklig kunskap på området, säger Marianne Klint , som projektleder forskningsprogrammet på Trafikverket.
En stor del av Förbifart Stockholm, 18 av ledens 21kilometer, kommer att gå i tunnel. Tunnelluft består av samma luftföroreningar som längs gator och vägar i ytläge men halterna är betydligt högre. I dagsläget finns det brister i kunskapen om vad detta innebär ur ett hälsoperspektiv. Det finns inte heller några EU-direktiv som reglerar värden för tunnelluft och miljökvalitetsnormerna för luft gäller bara för utomhusluft.
Bertil Forsberg, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet är en av forskarna i programmet.
– Jag ska bland annat utreda hur tunnellösningen för Förbifart Stockholm kommer att minska exponering av luftföroreningar i genomsnitt i regionen och vilken total effekt det har på antalet förtida dödsfall, säger Bertil Forsberg .
Det innebär att han ska jämföra hälsoeffekterna av att Förbifart Stockholm byggs med det så kallade nollalternativet, det vill säga hur luftföroreningar skulle påverka stockholmarnas hälsa och antalet förtida dödsfall utan Förbifart Stockholm, då all trafik istället går på ytvägnätet.
Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, kommer att undersöka vilka faktorer som är viktigast för att någon skulle kunna dö eller bli allvarligt sjuk om luftföroreningarna tillfälligt ökar. Dessutom ska SLB analys i Stockholm studera hur stor exponeringen av tunnelluften blir beroende på vilken typ av fordon personen färdas i och hur ventilationen är dimensionerad.
Forskningsprojekten ska redovisas i slutet av 2012. Resultaten ska ligga till grund för ett beslut för att fastställa riktvärden i Förbifart Stockholm.
I miljökonsekvensbeskrivningen för Förbifart Stockholm har Trafikverket redovisat beräkningar av luftkvaliteten. Trafikverket har identifierat åtgärder som tillsammans ger en acceptabel luftkvalitet. Andelen dubbdäck har störst betydelse. Ventilation, betongbeläggning, sänkt hastighet, dammbindning och partikelfilter är andra möjliga åtgärder.