23948sdkhjf

Reseavdraget missgynnar bussen

Dagens konstruktion av skatteavdrag för resor till jobbet gynnar bilen på kollektivtrafikens bekostnad – ändrade regler kan få många fler att åka kollektivt enligt en färsk WSP-studie.
Den grupp svenskar som stör för de allra största reseavdragen är medelålders högavlönade och högutbildade män i storstädernas kranskommuner som tar bilen till jobbet. Över huvud taget är det nästan bara bilpendlare som utnyttjar reseavdraget enligt en äldre undersökning: 85 procent av dem som gör avdrag reser ensam i bil, 0,5 procent samåkte i bil, 5 procent reste kollektivt och hur övriga 7 procent reste var oklart.

– Vi tror inte lagstiftarens syfte var att gynna medelålders högavlönade män som åker ensamma i bil till jobbet. Därför är det hög tid att se över reglerna, säger Svante Berglund , WSP Analys och Strategi, som varit med och jobbat med rapporten.

Till det kommer att många fuskar med reseavdraget i syfte och då handlar det uteslutande om bilpendlare. För att få göra reseavdrag för bil krävs att avståndet hem-jobb är minst 5 km och att den som gör avdraget spar minst två timmar per arbetsdag på att ta bilen i stället för tillgänglig kollektivtrafik mellan samma platser. Just tidsbesparingen är svår att kontrollera och här fuskas det friskt för att få köra bil och göra avdrag.

Men reseavraget kostar inte bara skattepengar, det drabbar även miljön: Utsläppen av koldioxid från arbetsresor skulle minska med 16 procent i Mälardalen och Norrland om reseavdraget tas bort. Det visar en ny forskningsrapport från konsultbolaget WSP. Samtidigt skulle fler människor i de två regionerna flytta från platser som saknar en väl utbyggd kollektivtrafik.

Forskningsrapporten belyser mälardals- och norrlandsregionerna och har genomförts med stöd av Energimyndigheten. WSP:s analyser visar att upp till nio procent skulle flytta närmare arbetet eller till platser med mer utbyggd kollektivtrafik om reseavdraget tas bort. Effekterna skulle bli störst i Mälardalen. Dessutom skulle energiförbrukningen vid arbetspendling minska med över 10 procent i de två regionerna.

– Utformningen av reseavdraget leder till en målkonflikt mellan tillgänglighet och klimatutsläpp. Vi rekommenderar därför att det förs en diskussion om vilka grupper och regioner som man vill stödja med avdraget, liksom hur man ska lösa eller balansera målkonflikten mellan å ena sidan ökad tillgänglighet till arbetsplatser och å andra sidan ökade koldioxidutsläpp och ökad energiförbrukning, säger Lars Sandberg , projektledare för forskningsuppdraget.

Ett alternativ till att avveckla reseavdraget är att göra det avståndsberoende. Även denna förändring skulle få stora effekter visar rapporten. Transportarbetet (det totala antalet kilometer som bil- respektive kollektivtrafiken kör på ett år) för arbetsresor med kollektivtrafik skulle öka med 40 procent i Mälardalen. I Norrland skulle ökningen bli 75 procent. Transportarbetet för arbetsresor med bil skulle minska med 10-11 procent i båda regionerna.

I Mälardalen skulle koldioxidutsläppen vid arbetsresor minska med 7 procent, medan minskningen i Norrland skulle bli försumbar.

FAKTA/Rapportens syfte och finansiering
WSP Analys & Strategi har med stöd från Energimyndigheten analyserat reseavdragets effekter på arbetspendlingen med bil och kollektivtrafik, koldioxidutsläppen, energianvändningen, inkomstutvecklingen samt lokaliseringen av bostäder och arbetsplatser i Mälardalen och Norrland med hjälp av prognosmodeller som annars används i infrastrukturplaneringen. I rapporten analyseras också ett borttagande av reseavdraget, ett avståndsberoende reseavdrag och olika förändringar av förmånsbeskattningen av kollektivtrafikkort som subventioneras av arbetsgivare.

Mer om reseavdragets effekter kommer att presenteras i TRAFIKFORUM nr 10 som utkommer 17 december.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063