Högtryck
Turistbussarna är helt enkelt nödvändiga för att besöksnäringen ska kunna bli den nya stora basnäringen i vårt land. En basnäring som dessutom växer snabbast och som har kapacitet att skapa många nya jobb, även för nyanlända som saknar högre utbildning eller arbetslivserfarenhet.
Tyvärr finns en hel skog av hinder för att bussresearrangörerna ska kunna växa i den takt som besöksnäringen förväntas göra. ID-kontrollerna har varit en hämsko, inte så mycket för att bussbolaget själva måste garantera att alla resenärer har ID, det låter sig oftast göras i samband med att resenärerna kliver på turistbussen och sedan följer med på hela resan. Däremot har ID-kontrollerna medfört att restiderna blir omöjliga att beräkna när Öresundsbron ska passeras, speciellt om någon har ertappats utan ID i en linjebuss. Plötsligt kan körtiden ta slut mitt i fordonskön och även om regeringen beviljat viss extra tid på dispens så räcker denna långt ifrån alltid. Kör- och vilotidsreglerna är en trist följetång för branschen och det blir inte roligare att få höra att Transportstyrelsen som utreder sin egen fyrkantiga hantering av regelverket inte verkar ta intryck av hur andra länder gör en rundare tolkning. Som Danmark där en generell 5-procentig tidsavvikelse tillåts. En sådan ordning sågas av den svenska myndigheter som utgår ifrån att bussbranschen snabbt skulle anpassa sig till marginalen och utnyttja den.
Det verkar som om Transportstyrelsen utgår ifrån att alla som driver en näring försöker luras. Där kan de stödja sig på den egna statistiken som visar att i princip alla företag som kontrolleras har gjort fel och fått betala sanktionsavgift.
Som alla vet sker dessutom Transportstyrelsens företagskontroll från skrivbordet, utan någon som helst direktkontakt med det företaget som kontrolleras. Nu flaggar dock myndigheten om att man kanske ska ringa dem. Men besök? Tveksamt, tydligen. Bättre att sitta kvar vid skrivbordet i alla fall. Om eller hur man ska bli flexiblare i sin framtida regeltolkning återstår att se, saken utreds och det kommer inte att vara klart förrän i juni 2017. Teoretiskt finns chans att påverka myndighetens självutredning under utredningstiden, det kommer säkert branschens organisationer att göra. Det återstår att se hur mycket av dialog det kan bli mellan två så olika parter.
I det perspektivet är det märkligt att gång på gång tvingas konstatera att fyrkantiga byråkrater har så svårt att bli litet rundare i kanterna.
Ett bussföretag i Västsverige med både beställnings- och linjetrafik fick kantakt med en erfaren bussförare som flytt hit från krigen i Mellanöstern. Men att anställa gick inte för sig, först skulle bussföraren som talade engelska lära sig svenska på SFI under ordnade former och utan störande arbete. Senare kunde det bli fråga om arbetsträning hos bussföretaget men i så fall under uppsikt av Arbetsförmedlingens arbetsträningsexperter. Så i stället för att komma i riktigt jobb verkade bussföraren hamna i arbetsmarknadsåtgärder som egentligen inte behövdes.
Bussbolaget trotsade myndigheterna och anställde bussföraren i alla fall, något som skapade stor upprördhet bland byråkraterna. Bussbolaget beskylldes för ansvarslöshet och regeltrots. Bussföraren själv då? Jo, denne trivs bra och har lärt sig svenska under tiden och fick sitt efterlängtade riktiga jobb. Slutet gott alltså trots att bussbolaget inte följde regelverket.