Vankelmod och panik
Första knäppen på bränslenäsan kom 1974 med den stora oljekrisen. Bensinpriset trefaldigades över en natt. Så kärnkraftsmotståndet. Det blev panik i kubik och kanske var det därför det S-märkta maktmonopolet bröts. 1976 hette statsministern Torbjörn Fälldin, en oerhörd chock för mången socialdemokrat som aldrig upplevt ett politiskt liv i opposition. Energifrågorna kom på tapeten liksom miljöfrågor och vårt enorma oljeberoende.
Kärnkraftens vara eller inte vara ledde till en folkomröstning där den nu bortglömda linje 2 vann. Minns någon? ”Avveckla kärnkraften – men med förnuft”, var dess slogan och bakom den stod Socialdemokraterna i ohelig allians med Folkpartiet. Vänstern och centern stod för linje 3 ”Atomkraft? – nej tack!” medan moderaterna ensamma drev linje 1, ett litet försiktigt nja till den nukleära kraften med parollen ”Energi för Sverige”. En fantastisk uppvisning av
politiskt vankelmod som ledde till ett vagt beslut om att kärnkraften skulle ha varit avvecklad för sex år sedan vilket den alltså inte är.
Det är mycket länge sedan nu. Men energi och bränslefrågorna är alltjämt akut rykande aktuella, inte minst inom transportsektorn. Det råder en rörande politisk enighet om att fossila bränslen ska bort, branschen håller med. Ändå tycks det vara otroligt svårt för regeringen att fatta beslut om vad som ska gälla för alternativen, de fossilfria bränslena som exempelvis HVO. Lika lätt och snabbt som det gick att införa identitetskontroll vid gränserna, lika omöjligt tycks det vara att komma till skott i bränslefrågan för de styrande politikerna.
Det börjar bli bråttom – i dag vet ingen vad som kommer att gälla efter 2018. Vad ska bussföretagarna satsa på? Att det tar tid att genomföra en omställning tycks dock inte bekymra politikerna. Transportföretagens nya vd Mattias Dahl tänker driva på regeringen och alla partierna i Riksdagen, men vem vet om politikerna kommer att lyssna? Om trycket från media blir stort så kan något hända ganska snabbt, annars är risken stor att det blir en enmansutredning
på två år till. Förlamande vankelmod.
Samtidigt lurar Transportstyrelsen i vassen med ett förslag om fatala författningsförändringar i Yrkestrafiklagstifningen: Om en yrkesförare begår en överträdelse så ska det företag denne är anställd vid kunna få sitt trafiktillstånd indraget. Företaget ska alltså kunna straffas med döden på grund av något en anställd förare gjort sig skyldig till. Sveriges Bussföretag sågar förslaget i sitt remissyttrande med all rätt. Nu får vi hoppas att lagstiftande politiker inte godkänner Transportstyrelsen förslag i panik för att visa handlingskraft, här kan det faktiskt vara på sin plats med litet vankelmod innan klubban dunkas i bordet.
Tro nu inte att jag tycker att det var bättre förr när regeringen satt fastlimmad vid makten. Det var inte bättre förr. Men risken finns att det blir sämre nu om vi inte gör något åt det.