"ERTMS i stället för underhåll"
Regeringen lägger alla pengar på det nya signalsystems ERTMS - På underhållets bekostnad, enligt Svenska Järnvägsfrämjandet.
De två miljarder kronor om året i ökat anslag för järnvägsunderhållet räcker bara till för att återställa underhållsskulden för de större banorna. För banor som Trafikverket kallar lågtrafikerade, med färre än 30 tåg om dygnet, gäller fortfarande vad verket skrev i förslaget till långtidsplan för infrastrukturen: Vi måste våga prioritera, lägga ned järnväg och köra buss. Det innebär ofta dubbla restider mot om banan fått normal standard. Kommuner längs banan avfolkas. Vi får dyra lastbilstransporter och sänkt konkurrenskraft för vårt näringsliv. Deras transporter går till stor del går på dessa järnvägar och kan göra det i än större utsträckning med bättre standard. Dessa banor får med låga hastigheter och dålig bärighet allt mindre trafik och blir trafikfarliga. Vi riskerar att stå inför en stor våg av nya järnvägsnedläggningar.
En bana med skarvspår och träslipers på grus kunde för 70 miljoner kronor milen få helsvetsad räls, betongslipers och makadam. En sådan upprustning kan ge mångdubblad trafik med dito ökade banavgifter. Underhållskostnaderna minskar drastiskt. Detta tillsammans kan väl förränta pengarna om man lånar till upprustningen och ser det som en investering.
Om man inte vill låna finns det medel att hämta genom att skjuta på införandet av ERTMS (The European Railway Traffic Management System). Det är avsett som ett gemensamt signalsystem för Europa, men är det inte. Inte heller i Sverige är det kompatibelt, inte ens med samma leverantörsomnär Bombardier byggde ERTMS för Haparandabanan och Botniabanan. Den senare har i stort sett legat obrukad för godstrafik sedan färdigställandet 2010, därför att tågföretagen inte vill investera dyrt i loken bara för enbart den banan. Tillförlitligheten har varit dålig.
Kapaciteten på bannätet sjunker med ERTMS. Konkurrensen från redan hårt pressade mindre tågoperatörer minskar. Näringslivet vill inte ha systemet. Tyskland vill inte införa det. I Danmark är det försenat på grund av stora problem och i Norge har det fungerat dåligt på banan där man har det på prov. Ändå vill regeringen pressa igenom ERTMS utan dröjsmål i Sverige med hänvisning till att grannländerna inför det. Men det är bara för hastigheter över 250 kilometer i timmen det behövs, alltså för de höghastighetståg som nu skjuts på en oviss framtid.
Sverige uppfyller EU:s krav för ERTMS nivå 2 redan. Vi har ETCS (European Train Control System) motsvarande i vårt ATC (Automatic Train Control), mobilsystemetGSMR (Global Mobilphone System – Rail) och vi har lämpliga ATC-baliser. Med en översättningsmodul mellan vår ATC-balis och ERTMS-fordon kan man använda vilketdera. Trafikverket är enligt EU ansvarigt för att ta fram och bekosta en STM-modul (Synchronous Transport Module) till ett förutbestämt pris, men det har inte gjorts.Det gäller kanske en miljon kronor per styck och 2 000fordon i Sverige, men det vill man inte stå för. Trafikverk bygger hellre ut ERTMS för 30 miljarder kronor och vilseleder politikerna.
Med den inställning Trafikverket och många politiker har till regionbanor bör det lågtrafikerade nätet få andra huvudmän och drivas av regionerna enligt Inlandsbanemodell, att staten äger banan men ger bidrag till driften. För Inlandsbanan har det visat ge väsentligt lägre kostnader. Det ger kommunerna möjligheten att kunna bibehålla och utveckla banor som Trafikverket helst vill lägga ner tvärsemot alla miljömål. Schweiz är ett annat exempel på hu framgångsrika regiondrivna banor är.
TEXT: HANS STERNLYCKE
ordförande Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet