BIOGASBUSSAR. En av Stockholms många biogasbussar i trafik för SL - men nu sker på många håll en snabbt ökande elektrifiering av den svenska stadsbusstrafiken, så vad händer då? En grupp forskare har kartlagt riskerna och pekat på möjligheterna. Foto: Chalmers Industriteknik

Av Thomas Dietl den 23 juni 2021 14:11

Vad händer med biogasen när städernas bussflottor elektrifieras? De framtidsbilder som dominerar det offentliga samtalet ger fler svar än klassiska systemanalyser, enligt en ny studie.

Städernas fossilfria biogasbussar ersätts nu i ökande grad av eldrivna bussflottor. Eftersom stora investeringar har gjorts i biogassystemet är det viktigt att på systemnivå förstå effekterna av en ökad elektrifiering och en eventuellt minskad biogasanvändning.

Beslutsfattare lutar sig gärna mot scenariobaserade systemanalyser för att förstå framtiden. Men utvecklingen är så dynamisk att scenarierna inte greppar allt, enligt forskarna bakom rapporten Implikationer av elektrifiering av kommunala transportsystem – En undersökning av narrativ och systemeffekter.

Forskarna har närmat sig frågan på ett nytt sätt genom att analysera de berättelser om elektrifiering av kommunala transportsystem som framträder i media, rapporter och utredningar. Vilka framtidsvisioner skapas och vilka är de potentiella effekterna?

I den dominerande berättelsen, eller diskursen, är elektrifieringen både önskvärd och oundviklig: elbussar kommer att ersätta städernas biogasdrivna bussar. Samtidigt målas en ny möjlig framtid upp för biogasen på andra marknader.

– Vi använder diskursanalysen för att bygga en kvantitativ och dynamisk systemmodell av framtiden. Vi kan inte förutspå framtiden, men vi kan ge beslutsfattare en god indikation, säger projektledaren Michael Martin, forskare vid IVL.

Forskarna har tagit fram en modell av den aktuella biogasflottan i Stockholms innerstad och därefter bedömt miljö- och socioekonomiska konsekvenser av elektrifiering.

Modelleringsresultaten ligger väl i linje med förväntningarna och de ”möjliga framtiderna” som framkom i analysen av mediadiskursen. Elektrifieringen av stadens transporter ledde till minskad direkt miljöpåverkan av växthusgaser, partiklar och kväveoxid, och gav betydande socioekonomiska besparingar tack vare att invånarna slapp exponeras för dessa utsläpp. Effekten av minskat buller var dock inte så stor som framhävs i diskursen.

Analysen visar också att biogasen kan förflyttas från kollektivtrafiken till nya marknader, om rätt förutsättningar ges. Biogasen kan till exempel ersätta fossila bränslen i tunga fordon och fartyg och restprodukter från biogastillverkningen kan bli biogödsel i jordbruket. En ny avsättning för biogasen kan skydda och stärka redan uppbyggda system, till exempel kommunernas hantering av matavfall, och på sikt stärka den regionala ekonomin.

För att undvika en stagnation för biogasen behöver de nya biogasmarknaderna byggas upp nu, innan kollektivtrafikmarknaden minskar. Forskare och branschaktörer har därför sammanfattat hinder och möjligheter för ökad biogasanvändning i Sverige och formulerat åtta rekommendationer till beslutsfattare.

De föreslagna reformerna motiveras av att skapa en så effektiv resursanvändning som möjligt genom att utveckla skatter och stöd som gynnar en kretsloppsekonomi eller missgynnar icke-resurseffektiva flöden.

Implikationer av elektrifierande av kommunala transportsystem: Regionala konsekvenser för produktion av biogas

• Michael Martin, IVL och KTH, projektledare

• Sjoerd Herlaar, Tomas Lönnqvist, Sara Anderson, Åsa Romson och Anders Hjort, IVL

• Philip Peck, Lunds universitet